Kompressor

Kompressorn kan vara lite lurig att arbeta med innan du lyckats hitta en arbetsmetod. Kompression "hörs" inte lika tydligt som exempelvis reverb eller EQ, så det kan ta en stund innan du förstår vad det är som händer. För dig som är nybörjare kan du börja med att experimentera med enstaka kanaler vid mix.

Detta gör en kompressor

En kompressor utjämnar (minskar) dynamiken i en signal. Mycket förenklat kan kompressorn liknas vid en automatisk volymkontroll som sänker volymen på de starkaste partierna, så att de i nivå hamnar närmare de svagare.

Varför vill man kontrollera detta då? Är inte dynamik en bra sak? Jo visst, men det finns exempel på oönskad dynamik. I en sångtagning finns det stavelser där nivån blivit ett par dB starkare än de övriga partierna. Denna nivåtopp kommer då att bestämma hur stark man kan ha sången i mixen. Det innebär kanske att under toppartiet ligger sången perfekt i mixen, men under de andra partierna är den för låg. Om man då med en kompressor kan sänka nivån på dessa toppar, skapas möjlighet för att den totala sångnivån kan höjas upp.

Funktioner hos kompressorn

Kompressorer har ett par viktiga kontroller som alla påverkar hur den skall arbeta med signalen. Detta oavsett om vi talar om plug-in-kompressorer eller externa enheter.

Threshold

Denna kontroll ställer en tröskel. Över denna tröskel börjar kompressorn att sänka nivån på signalen. Tröskelvärdet beskrivs ofta i decibel (dB). Står en tröskel på exempelvis —10 dB kommer endast signaler som är starkare än detta att påverkas av kompressorn. En signal in i kompressorn som ligger exempelvis på —15 dB kommer då att passera opåverkad.

Ratio

Denna kontroll bestämmer hur mycket en signal, som tar sig över tröskeln, skall komprimeras. Detta beskrivs som ett förhållande, t.ex. 3:1 ("tre till ett"). Detta betyder att en signal som kommer in i kompressorn och som är 3 dB högre än tröskelvärdet kommer komprimeras så att bara 1 dB av dessa 3 kommer att komma ut ur kompressorn. En ratio på 1:1 betyder att ingen komprimering kommer att ske. Ju högre värde på ration, desto mer komprimeras signalen som tar sig över tröskeln.

Attack

Detta är en tidskontroll för hur snabbt kompressorn skall reagera på en signal som kommer över tröskeln. Med en snabb attacktid sker komprimeringen omedelbart. Med en längre attacktid släpps ljudets egna attack (transienterna) igenom innan själva komprimeringen sätter igång.

Release

Detta är en tidskontroll för hur snabbt kompressorn skall sluta komprimera en signal när signalen sjunker under tröskel-nivån. En noggrant inställd release-tid kan t.ex. få en kompressor att arbeta "i takt" med musiken. Ställs releasetiden så att den är "för lång" kommer kompressorn aldrig att släppa signalen, vilket innebär att du lika gärna kan sänka signalen med volymregeln istället. Mer om detta nedan, i texten om gain reduction-mätaren.

Autofunktioner

Vissa kompressorer har automatiska eller fasta inställningar av attack- och releasetider. Detta kan vara mycket användbart när man har bråttom eller när man inte är så van att arbeta med kompressorer. Men det optimala är att ha kontroll över tiderna manuellt. En vettig kompromiss är dock när man kan välja mellan två eller flera automatiska attack/relelase tider.

En metod för att ställa in dessa i en mixsituation är att starta med den snabbaste attacktiden och en lagom releasetid. Lyssna noga på vad som händer när du ökar attacktiden (släpper igenom transienterna) och leta upp ett lämpligt värde. Justera sedan releasetiden så att kompressorn släpper taget på ett sätt som passar med materialet.

Gain (output-gain, make-up-gain etc.)

Detta är en kontroll som kan förstärka den komprimerade signalen, när den passerar ut ur kompressorn. Låt oss säga att kompressorn tar ner en signaltopp med 3 dB. Då kan du höja utsignalen med motsvarande värde och på så sätt göra hela signalen 3 dB starkare. Glömmer du bort att förstärka en signal efter komprimering kommer signalen bara att låta svagare, vilket säkert inte var meningen. Om denna förstärkning sedan sker med signalens volymregel eller med kompressorns kontroll spelar mindre roll. Vissa kompressorer (speciellt plug-in-varianter) har en automatisk make-up-gain, vilket kan vara mycket användbart, speciellt om du vill se till att en signalnivå är så hög som möjligt.

Gain reduction-mätaren

Denna mätare visar hur många dB som kompressorn trycker ned från signalen. Den ger oss en indikation på hur mycket extra förstärkning vi kan pressa ut ur signalen med gain-kontrollen, men även ledtrådar om relationen mellan signalen, attack- och releasetiderna och den totala komprimeringen.

Ett exempel på detta är när man ställt in en, i sammanhanget lång releasetid. Om GR-mätaren aldrig släcks (eller aldrig visar 0 dB) släpper kompressorn aldrig taget om signalen, vilket betyder att den inte arbetar optimalt. Visar mätaren att kompressionen ligger konstant på 3 dB, kan dessa 3 dB sänkas med signalens volymregel istället.

Prova att korta ner releasetiden och hör om det fungerar, eller höj tröskeln. Det är ju meningen att kompressorn skall arbeta med komprimering, inte fungera som en statisk volymkontroll. Å andra sidan, studsar GR mätaren som en "hoppjerka" kan detta vara en indikation på en för kort releasetid. I dessa fall kan du lyssna extra noga efter oönskade pumpeffekter.

En annan indikation som kan vara värd att se upp med är när mätaren visar väldigt mycket kompression, upp mot 15 dB eller mer. Fundera då över om detta verkligen är vad du vill ha. Det är rätt lätt att suga ur allt liv ur en inspelning genom att överkomprimera, speciellt eftersom man ofta i början "kör på" tills kompressionen hörs ordentligt, vilket ofta är en indikation på att man tagit i för mycket.

Bypass

Detta kan vara den absolut viktigaste kontrollen av dom alla. Om du inte jämför dina kompressionsinställningar med en okomprimerad signal ofta, riskerar du att ge dig ut på en cykeltur utan slut. Blir resultatet inte bättre när du komprimerar, kan du lika gärna låta bli.

Övriga funktioner och kontroller

Knee

Den funktion (eller rättare sagt karaktärsbeskrivning) som kallas för "knee" brukar ibland vara justerbar, men inte alltid. Detta knä kan liknas vid det område som ligger strax under och strax över tröskeln. Detta knä kan vara spetsigt eller rundat och ger oss en ledtråd om hur komprimeringen sker när signalen närmar sig tröskeln.

Side chain

Något som är vanligt är en extern ingång, en Side chain eller Key in. Här kan du mata in en signal som tar över själva triggningen av kompressionen av ingångssignalen. Ett användningsområde är att mata in en kopia av originalsignalen i side chain-ingången som fått passera en equalizer för olika typer av frekvensberoende komprimering (de-essing t.ex.) eller att låta en baskagge styra kompressionen av en elbas. Du kan även ”pumpa till” en mix med en baskagge, som det spekulerats om att Robert Prydz gjorde med sin version av låten Valerie. Nu säger visserligen Prydz själv att han automatmixade detta pump genom att rita dalar och toppar i sitt inspelningsprogram, men resultatet blir ungefärligen detsamma.

Stereokomprimering

En stereokomprimering är ofta mycket enkel att utföra med plugins. Om du insertar en kompressor på en stereokanal blir den automatiskt en stereokompressor. Använder du en extern två-kanalsenhet krävs att den är försedd med en funktion som kopplar samman de båda kanalerna samt att den "håller ihop" stereobilden på ett bra sätt. Detta kan endast ske om kompressorn är konstruerad så att den alltid låter den starkaste kanalen styra kompressionen. Gör den inte det kan stereosignalen börja kantra över åt ena sidan.

Anslutningar i mixern

En kompressors normala arbetsmetod är ta hand om hela signalen som den ska bearbeta. Detta innebär att du bör använda den som en insert-effekt på de kanaler, eller grupper i mixern som du vill bearbeta. När du jobbar med plugins kan det vara bra att vara uppmärksam på huruvida du sätter in kompressorn före eller efter en EQ. Detta kan ha stor betydelse för hur resultatet blir. Ett tips är att komprimeringen sker innan eventuell EQ, annars kan du råka ut för underligheter som när EQ:n "inte tar" eftersom de frekvenser du höjer, sätter igång komprimeringen. Effekttappningar till reverb och dylikt brukar som regel finnas i mixer efter insertpunkterna och ställer sällan till några problem.

Nivåkontroller och sound

Kompressorer används ofta för i princip två saker. Den ena är att utjämna dynamik för att kunna höja medelnivån i signaler. Den andra är för att skapa ett "sound". Medelnivån är viktig, men det gäller att hitta en bra balans så att du lämnar lite luft och liv kvar och inte trycker till för mycket.

Med en kompressor har du stora möjligheter att skapa sound på enstaka instrument, speciellt om du ställer in lite hårdare kompression. Ett exempel är virveltrumman. Prova att spela upp en ensam virvel och låt den gå genom en kompressor. När du experimenterar med snabba attacktider och ganska hög ratio hörs tydligt hur klangen förändras. Man kan likna det vid att slagen blir "hårdare" utan att öka i volym. Samma sak kan du hitta i elpianon och gitarrer. Se även avsnittet med inställnings-exempel längre ned.

Givetvis hänger en kompressors mixinställning ihop med hur mycket signalerna komprimerats vid inspelningen. Ett tips är att komprimera försiktigt vid inspelning (max 2-3 dB), för att ha så mycket som möjligt kvar av originalsignalens dynamik att jobba med vid mix. En för hårt komprimerad signal är mycket svår att "rädda" i ett senare skede.

Exempel

Här följer några exempel på sätt att arbeta med en kompressor. Tänk på att prova dig fram och se vad som fungerar i just din mix.

Sång

Det är ofta viktigt att sången hörs tydligt. Dessutom är en inspelning av den mänskliga rösten, tillsammans med bas, en av de mer dynamiska ljudkällor du kan träffa på i en studio. Leta upp de starkaste partierna i en sångtagning och börja med en inställning som ger en 3-5 dBs komprimering på dessa partier. Attacktiden är inte så kritisk, men håll ett öga på releasen. För kort releasetid på en röst kan lätt ge intryck av dålig kondition och allmän stress. Var gärna beredd på att få komprimera verser och refränger separat, om låten kräver det.

Körer

Ofta vill man få kören att låta som en "orgel", detta med rätt lite dynamik för maximal effekt. Ett tips är att grovställa nivåerna på de olika stämmorna, gruppera dessa i en subgrupp i mixern och sedan låta en kompressor trycka till hela paketet rätt mycket. Räkna med att behöva efterjustera de individuella stämmornas nivåer efter kompressionen. Här kan du "malla" på rätt ordentligt med låg tröskel, ganska hög ratio (som ger 4 till 10 dBs reduktion eller mer) och snabb releasetid. Lyssna efter hur den komprimerade kören blandar sig tillsammans med de övriga instrumenten och leadsången. Det kan hända att kör-soundet som fungerar i arrangemanget, låter mycket märkligt på egen hand.

Bas

Bas, tillsammans med körer, kan vara den ljudkälla som mår bäst av hård komprimering. En basinspelning tål ofta rätt mycket komprimering (6 till 15 dB) på sina starkaste partier, men det gäller att se upp för ett par saker. Ta vara på basens transienter med en noggrann inställning av kompressorns attacktid. Börja med en rätt lång attack och korta ner den tills du hittat en bra kompromiss. Ställ sedan in releasetiden så att kompressorn hinner släppa taget ordentligt mellan bastonerna. Annars blir resultatet lätt en enda gröt av brummande ljud. Är det en slappad bas får du dock räkna med att ställa attacktiden rätt kort.

Gitarr

Man säger att en kompressor kan ge bättre "häng" åt en gitarr. Detta sker genom att man utjämnar medelnivån och ökar signalens volym med gain-kontrollen. De svagare partierna, när gitarrens ljud klingar ut, förstärks och man upplever tonerna som längre. Ett tips är att samla exempelvis akustiska gitarrer och deras "dubbar" i en subgrupp och få dessa homogena genom att komprimera hela paketet med ett par, kanske upp till 4 dB. Elgitarr brukar också må mycket bra av bli komprimerad för att få ett mer enhetligt sound över hela registret.

Trummor

Här snackar vi om, att i 80 % av fallen, skapa ett sound. Ofta blandas loopar som spelas upp från ett eller flera hårddiskspår med trummor från sampler och trummoduler. Ett tips är att gruppera dessa till en egen sub-grupp i en analog mixer och där komprimera hela detta trumpaket. Låt kompressorn vara en aktiv del av ljudbilden redan i början av mixningen. Det kan ibland vara smart att även komprimera virveln separat. Prova att isolera en virvel och ställ in en rätt låg tröskel, en ratio på 5 till 10 och experimentera med attacktiden. Virveltrumman är kanske det mest tacksamma instrumentet när du vill skapa sound med en kompressor.

I ett trumpaket är det virvel och baskagge som regerar, inte bara rent hörbart. Det är även dessa två som tar sig över kompressorns tröskel och ser till att den börjar jobba. Attacktiden på kompressorn är mycket viktig. För snabb attack kan ta bort trummornas egna attack och leda till ett odistinkt ljud. Håll ett öga på GR-mätaren och leta upp tiden som låter smacket slippa igenom, men som kan pressa till huvuddelen av signalen.

En snyggt sound kan vara "Ringo Starr-cymbaler". Det kan skapas genom att komprimera ett trumpaket hårt och sedan mixa in en cymbal, på rätt hög nivå in i paketet. När cymbalen komprimeras, låter den som en kristallservis som kastas med full kraft.

Percussion

Percussioninstrument kan ofta läggas tillsammans med trumpaketet i en komprimerad grupp, men då rör det sig oftast om maskinproducerade instrument från sampler eller liknande. Live-spelade tamburiner och shakers är smart att låta vara okomprimerade, såvida inte nivåskillnaderna blev för stora redan vid inspelningsmomentet.

Effektreturer

Nu är vi inne på avancerat finsnickeri. Prova någon gång att komprimera en reverbretur. Är det bara reverb från trummor kan en "salig Bonhams ande" skymtas i lokalen. En retur från en sångstämma kan också bli rätt frän.

Stereokomprimering av slutmix

Här är ett trick att få ut ett par dB till utan att materialet för den sakens skull låter komprimerat. Ställ in tröskel och ratio så att GR-mätaren visar ett par dBs komprimering på de starkaste partierna och öka på ett par dB med gain-kontrollen. Var mycket, mycket noga med attacktids-inställningen. Börja med den snabbaste attacken, öka tiden sakta, lyssna noga, titta på GR-mätaren och mätaren på masterbandspelaren för att se vad som släpps igenom. Om kompressorn är inställd med en snabb attacktid riskerar du att skapa ett odistinkt sound, i och med att de viktiga transienterna komprimeras ned.

När du komprimerar en slutmix är det oerhört avslöjande att med jämna mellanrum skruva ned lyssningsvolymen rejält. En mix med bra tryck i på hög volym kan avslöja sig som överkomprimerad när du lyssnar på mycket låga volymer.

Parallellkomprimering

Ett användbart trix vid slutmix är att mata en kopia av originalsignalen in i en kompressor, och sedan mixa samman den okomprimerade och den komprimerade signalen. Resultatet av detta blir att signal som ligger under tröskeln kommer att höjas med 6 dB (summan av två, identiska signaler) och de över inte alls (om man ställt in en rätt hård kompression med snabb attack och release).

Medelnivån kan alltså höjas utan att man upplever det som komprimerat eftersom signaltopparna är mer eller mindre opåverkade. Börja med en tröskel runt —20 dB och höj den tills kompressionen hörs, och backa sedan tillbaka ett par dB därifrån.

Detta är enkelt att göra om du går via en analog mixer, via ett par extra subgrupper och en analog kompressor på dessa grupper. Görs det i dator måste du ha stenkoll på de fördröjningar som kan uppstå när du tappar ut en signal och/eller sätter in en plugin i signalvägen. Annars kommer det att låta flanger om allting. Du måste alltså fördröja den obearbetade originalsignalen så pass mycket att den ligger exakt i fas med den komprimerade signalen. Det innebär att du får använda speciella delayer som kan ställas in i samples, inte i millisekunder.

Mera att tänka på

Förhållandet mellan tröskel och ratio styr mängden kompression. En viss mängd kompression på en signal kan ställas in på många olika vis med dessa två kontroller. Säg att en hög tröskel och en hög ratioinställning ger 6 dBs kompression på en signal. Sänker du tröskeln och ration kan du hitta ett flertal inställningar för dessa som fortfarande ger samma kompressionsmängd, men med helt andra ljudmässiga resultat.

Om du spelar upp många spår och använder många plugins i datorn kan den visuella indikeringen för mätare och dylikt bli tämligen oanvändbar. Detta när datorn helt enkelt inte hinner med att uppdatera bildskärmen tillräckligt snabbt. Eftersom mätarna är dina näst bästa vänner när du ställer in kompression, kan det löna sig att "sola" de spår du för tillfället arbetar med. På så vis underlättar du för datorn att hinna med, och skapar utrymme för att GR- och output-mätare ska kunna vara mer exakta.

Handböckerna som medföljer plugins berättar tämligen lite om tekniken bakom komprimering. Leta istället upp tillverkarnas hemsidor på nätet och kolla om det finns läsvärt material där. En del mycket matnyttiga saker och tips finns på www.dbxpro.com och www.waves.com