Livet på jorden har drabbats av fem stora massutdöenden och flertalet mindre kriser under de senaste 540 miljoner åren. Fyra av fem av de stora massutdöendena tros ha orsakats helt eller delvis av omfattande och långvariga vulkanutbrott vars utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och andra gaser, samt tungmetaller påverkade klimatet och miljön på jorden drastiskt. Sådan storskalig vulkanism (på engelska så kallade LIPs – large igneous provinces) hade konsekvenser för livet på jorden som på många sätt liknar de utsläpp och föroreningar som vi människor orsakat under industrialismens era.

Genom att studera dessa kriser i jordens historia kan vi inte bara lära oss om vilka arter som dog ut och varför, utan också titta närmare på vilka som överlevde och hur lång tid det tog för olika ekosystem att återhämta sig efteråt. För lite mer än 200 miljoner år sedan, vid gränsen mellan tidsperioderna trias och jura, ledde just sådan omfattande vulkanism till ett av jordens största massutdöenden. Sedimentära bergarter från denna kris i jordens historia finns idag bevarade i Skåne, Danmark och Tyskland. I dessa sediment finns ledtrådar, t.ex. fossil, som berättar om krisens förlopp och efterdyningar.