Vägvisare för cirkelledare
Varje år genomförs hundratusentals studiecirklar i alla möjliga ämnen. Att vara cirkelledare är ett annorlunda ledarskap, där gemenskap är viktigare än prestation. Här en liten vägvisare till cirkelledarskapet. (Ur Cirkeln nr 1 2023)
FRITT OCH FRIVILLIGT
”Fritt och frivilligt” är ett talesätt som ofta används i folkbildningen. Studiecirkeln är en fri form av lärande. Inga läroplaner. Inga betyg. Alla deltar av fri vilja. Det betyder också att deltagaren kan säga ”tack och adjö”, om det inte känns bra. Nöjda deltagare, som lär sig tillsammans och vill vara kvar i gruppen, är det viktigaste målet för de allra flesta cirkelledare.
TRIVSEL I GRUPPEN
Alla vet att stämningen i en grupp kan variera, från lustfylld gemenskap till raka motsatsen. Som cirkelledare har du ett extra ansvar för att gruppen mår bra, även om alla deltagare måste bidra med sitt. Så klart finns inget enkelt trivselrecept som gäller i alla sammanhang. Du måste nog vara lite amatörpsykolog och analysera hur just din grupp fungerar, och vad du själv kan göra för att cirkeln ska snurra i rätt riktning. Att läsa på lite om gruppdynamik är en god idé.
EN PLAN – SOM KAN ÄNDRAS
Studiecirklar handlar om lärande, vilket hörs på namnet. Att ha en plan för lärandet är ett krav för att cirkeln ska godkännas. Planer rimmar väl illa med fritt och frivilligt, kanske du tänker. Det kan det göra, om ni känner er tvingade att slaviskt följa planen. Men så är det inte. Planer kan ju ändras! Ibland förväntar sig deltagarna att du som ledare ska står för planen. En god idé är att göra den tillsammans, eller i alla fall prata om den i gruppen. Då kan alla påverka innehållet i cirkeln.
NÄR NI VILL OLIKA
Att cirkeldeltagarna vill olika är vanligare än man tror. Vissa vill gå fort fram. Andra vill ta det lugnare. Några lär genom att läsa, andra behöver lyssna. Ett sätt att förebygga gnissel, är att alla i början av cirkeln berättar om sina förväntningar. Då kan du som ledare och hela gruppen anpassa er och kompromissa, så att alla blir nöjda, i alla fall lagom nöjda. Någon garanti för total harmoni finns inte, och är ni medvetna om era olikheter, är det inte heller nödvändigt.
BEKRÄFTA – PÅ RÄTT SÄTT
Alla människor behöver bli bekräftade. En studiecirkel handlar inte om prestation. Att bekräfta behöver inte innebära att värdera i bra, duktigt och fint. I cirklar med kreativt skapande är detta extra viktigt, där det här med att prestera bra, bättre, bäst kan förpesta både stämning och självförtroende. Att ställa frågor till deltagarna om hur de har tänkt eller hur det känns är ett sätt att se och bekräfta – utan att bedöma.
SAMTALEN SPELAR ROLL
Att samtala – byta tankar, idéer och lära av varandra – är en central del i det som kallas folkbildningspedagogiken. Att uppmuntra till sådana samtal är en del av din roll som cirkelledare. Det gäller att ställa frågor till gruppen och få deltagarna att reflektera, både om det som är cirkelns ämne, och även om sådant som ligger vid sidan av.
DE VIKTIGA MELLANRUMMEN
”Nu tar vi en paus”, säger någon. ”Kan vi inte ta med fikabröd nästa gång”, frågar en annan. Pauser är utmärkta tillfällen att stärka gemenskapen i gruppen. För en stund kan ni skifta fokus från cirkelämnet och hitta andra intressanta sidor av varandra.
VETT OCH ETIKETT I CIRKELN
En studiecirkel är verkligen ingen övning i vett och etikett, men att ni ska behandla varandra med respekt är självklart. Framför allt gäller det att inte såra och diskriminera. Som cirkelledare anger du tonen för hur ni ska umgås, och du får inte tveka att säga ifrån om någon beter sig illa.
ENGAGEMANG
Sist men inte minst. Att du som cirkelledare brinner för ämnet, tycker det är roligt att leda – och att du visar det, brukar smitta av sig på deltagarna. Engagemang helt enkelt.
Ledarutveckling i Studiefrämjandet
Som cirkelledare kan du delta i Studiefrämjandets ledarutvecklingsprogram i tre steg. Utbildningarna genomförs i hela landet och handlar om att utveckla ditt ledarskap tillsammans med andra.
Ledarutveckling steg 1 fokuserar på rollen som ledare och på hur grupper fungerar. Du får grundläggande kunskap om folkbildningens pedagogik och metoder. Du lär dig också mer om Studiefrämjandets idé och organisation. De följande två stegen bygger vidare på steg 1 med fördjupade kunskaper om gruppdynamik och kommunikation.
Sju frågor till dig själv
Att reflektera över ditt cirkelledarskap är ett sätt att få lite ordning på dina tankar. Vad svarar du på dessa frågor?
- Vilken är din viktigaste uppgift som cirkelledare?
- När har du själv lätt att lära – och när är det svårt?
- Vad kan du bidra med för att skapa goda relationer i gruppen?
- Att lyssna aktivt – vad betyder det för dig?
- Hur kan du uppmuntra deltagarna att lära av varandra?
- Hur hanterar du missnöje och kritik?
- Vad är en bra inledning och avslutning av en cirkelträff?