Samtal med mening – bli en medskapare till meningsfulla samtal

För de flesta av oss är livet fyllt av prat – hemma, på jobbet på fritiden. Mitt i allt detta snackande känns vissa samtal mer meningsfulla än andra. Vi bär nog alla på minnen av möten där givande samtal uppstått. Ett slags samstämmighetens kemi, där vi inte behöver tycka lika om allt, men där våra vyer och tankar vidgas.

För att ett samtal ska kännas meningsfullt är det en fördel att ni delar en idé – uttalad eller outtalad – om vad samtalet ska kretsa kring. En röd tråd som ni håller fast vid.

Vad som behövs är alltså en gemensam tanke om vad samtalet ska kretsa kring. Men ännu viktigare är hur samtalet gestaltar sig.

Inom folkbildningspedagogiken är meningsfulla samtal i mindre grupper en nyckel till lärande och gemenskap. En av cirkelledarens viktigaste uppgifter är just att locka fram och vidmakthålla samtal som leder gruppen framåt.
Vad karaktäriserar då ett meningsfullt samtal, och hur når man dit? Någon enkel guide finns knappast, men här är några steg på vägen:

Trygghet och tillit

Rädsla är det meningsfulla samtalets fiende. Om du känner dig osäker och rädd är risken stor att inte mycket vettigt blir sagt. När en grupp träffas för första gången, är starten ofta trevande. Att uttrycka sina tankar kan vara riskabelt, särskilt inför okända. Bättre att avvakta, tänker nog de flesta.

Samtidigt kan meningsfulla samtal uppstå i de mest oväntade situationer. Många har säkert varit med om givande möten med främlingar, till exempel på en tågresa. Ni ska ju snart skiljas åt, och i den trygga förvissningen kan samtalet nå oväntade djup. Att ni visar respekt och är snälla mot varandra är i alla lägen en bra grund för meningsfulla samtal.

Delaktighet och engagemang

”Nu är det min tur att kasta bollen!” Barn kräver ofta rättvisa, att alla ska få vara med. Vuxna är inte alltid lika bra på det. I en grupp händer det ofta att någon tar kommandot och låter orden strömma fram i en strid ström.

Millimeterrättvisa är inget måste, men just delaktigheten skiljer det meningsfulla samtalet från en föreläsning eller lärarledd lektion. Det går att träna upp sin förmåga till turtagning, ett begrepp som används just för att beskriva symmetri i samtalet. Hur ser det ut för dig själv när det gäller jämvikten mellan att prata och lyssna?

Fråga och lyssna

Att ställa frågor på rätt sätt – och att lyssna på svaren – är kanske den mest centrala ingrediensen i ett meningsfullt samtal. Inte minst är det viktigt att verkligen lyssna på den som pratar. Det här är knepigare än man kan tro.

De flesta har nog varit med om att i stället för att lyssna, tänker du på vad du själv ska säga nästa gång du får chansen. Konsekvensen kan bli att samtalet består av en lång rad monologer som följer på varandra. En massa ental i stället för ett samtal.

Djup och substans

Meningsfulla samtal handlar inte om att dunka varandra i huvudet med åsikter, inte heller om ett planlöst snackande. I stället är tanken att deltagarna hjälper varandra till större klokhet och insiktsfullhet.

Religionsfilosofen Martin Buber beskriver det meningsfulla samtalet som ett sätt att nå innerlig gemenskap. Var och en som deltar måste ”bidra med sig själv”, för att fördjupa det som samtalet handlar om.

Det här kräver en hel del av de som deltar. Genom att själv reflektera hur du agerar i olika samtal kan du utveckla din samtalskunskap, eller dialogkompetens, som är att annat sätt att uttrycka förmågan till meningsfulla samtal.

Tycka olika – möjligheter och risker

Heta diskussioner med vassa argument kan ha sina poänger, men också urarta i raka motsatsen till ett meningsfullt samtal. Titta på en partiledardebatt på teve, och du förstår vad det handlar om.

I det meningsfulla samtalet hjälper ni i stället varandra till djupare och mer aspektrika tankegångar. Det behöver så klart inte innebära att ni tycker lika, men olikheterna berikar och för er närmare varandra, snarare än att skapa distans.

Filosofen Platon talade för 2 400 år sedan om ”en formuleringskonst som hjälper den andres yttrande till större skärpa och styrka, som lyssnar fram det ur den andres tal som han inte förmådde utsäga”. Det är något helt annat än verbala boxningsmatcher. Och en bra kompass till ett meningsfullt samtal.

Frågor som leder vidare

Att ställa frågor är en av nycklarna till meningsfulla samtal. Du som frågar mycket kan visserligen verka nyfiken, men de flesta upplever det som ett sätt att visa intresse. Ställer du frågor på rätt sätt, kan de bidra till djupare förståelse och reflektion. Här är tre förslag:

Följdfrågor

Följdfrågor spinner vidare på något en person har berättat. Du håller fast vid ämnet och fördjupar samtalet, i stället för att byta spår och säga något helt annat. Så klart kan du också tillföra egna perspektiv och erfarenheter, men helst på samma tema.

Exempel:

• Berätta mer om varför du tyckte att filmen var så bra?
• Hur reagerade de andra när du gjorde så?

Reflekterande frågor

Någon har sagt att reflektion innebär att undersöka gråskalan mellan svart och vitt. Frågor med ordet ”varför” kan uppmuntra till reflektion. Varför-frågor kan verka hotande, om de tolkas som att du avkräver skäl och förklaringar. Så fråga gärna varför, men gör det med finess, så att den du vänder dig till inte känner sig trängd – eller åtminstone bara lagom utmanad.

Exempel:

• Vad var det som fick dig att flytta ut på landet?
• Du sa att du ogärna går ensam i skogen, varför tror du att du känner så?

Personliga frågor

Hur personliga frågor kan man ställa, till exempel på jobbet eller i en studiecirkel? Här gäller fingertoppskänsla, så att du inte klampar in i någons mentala komfortzon. Men en sak är säker: Meningsfulla samtal utvecklas ofta när personliga erfarenheter möter mer generella resonemang.

Ta det steg för steg. När din samtalspartner gläntat på dörren till personliga tankar och erfarenheter gäller det att haka på.

Exempel:

• Hur har du själv mått genom det som du berättat om?
• Hur kom du fram till att du skulle ta det där steget i livet?

Ur Cirkeln nr 2 2024.