Orden som förklarar

Norm

Norm förklaras i Nationalencyklopedin med ”det ’normala’ eller godtagbara beteendet i till exempel en social grupp”.

Normkritik är att utmana det som uppfattas som normalt. Heterosexualitet sågs länge som norm i samhället, men den normen har utmanats, och fått till följd att homosexualitet nu är mer accepterat, i alla fall i Västeuropa.

Men begreppet normkritik är i sig kontroversiellt. Vad händer när ett normkritiskt perspektiv blir norm och utsätts för kritik. Det kan gå illa, som nyligen när UR-journalisten Per-Axel Janzon ville göra ett kritiskt granskande reportage om det egna företagets normkritiska arbete. Inte populärt. Nu har han slutat på UR.

Etnicitet

Ett vagt och laddat begrepp – som har ändrat betydelse genom åren. Ordet kommer från grekiskans ”ethnos” (folk) och används i allmänhet för att beskriva en persons känsla av tillhörighet till en etnisk grupp (folkgrupp).

Första halvan av 1900-talet kopplades etnicitet ihop med biologi och rastänkande, för att ange olika folkgruppers egenskaper. Numera är tanken om den subjektiva uppfattningen – hur du själv identifierar dig – central. Det är alltså svårt att ”klistra på” en etnicitet på någon annan.

Mångkulturellt samhälle

Enkelt uttryckt, ett samhälle där olika människor och kulturer blandas. USA brukar ofta anses som en kulturell smältdegel. Sant eller inte, men om man tänker på invånarnas kulturella bakgrund så stämmer det. Sverige, å andra sidan, beskrivs ibland som jämförelsevis kulturellt homogent.

Men vad är egentligen kultur? Och vad är svenskt? Och vad håller ihop ett samhälle? Dagsaktuella politiska frågor, utan enkla svar.

Rasifiering

Ännu ett begrepp med olika betydelser. Vanligtvis menas ”den sociala konstruktionen av ras”, vilket innebär alla stereotypa karaktärsdrag som förknippas med utseende. Det är ett ord besläktat med ”fördom” och ”diskriminering” alltså.

Kan då vita vara rasifierade? Så här svarar Maria Bylin vid Språkrådet: ”Det pågår en kamp om vad innebörden av rasifierad är: är alla rasifierade på grund av samhällets upptagenhet av hudfärg, eller bara de som drabbas på grund av sin hudfärg? Vad rasifierad kommer att betyda framöver är omöjligt att säga nu.” (Svenska Dagbladet, 140325)

Identitetspolitik

Ett ord som får debattörer att se rött – eller kanske blått. Identitetspolitiken tar olika underordnade gruppers villkor som avstamp för politisk aktivism.

Kritikerna menar att identitetspolitik riskerar att avindividualisera och stämpla människor, enbart för att de tillhör en viss kategori.

De som förespråkar ett identitetspolitiskt perspektiv hävdar å sin sida att begreppet ger verktyg för att avslöja strukturella maktförhållanden i samhället, till exempel att män är överordnade kvinnor.

Begreppet har används sedan 1960-talet och kan idéhistoriskt spåras ända tillbaka till Karl Marx tankar om klassmedvetenhet, det vill säga arbetare som identifierar sig med sin samhällsklass för att förstå sina villkor i samhället.

Separatism

Separatism betyder ordagrant strävan efter att frigöra sig från en större helhet. Nu används det ofta som beteckning på slutna grupper och aktiviteter, till exempel enbart för kvinnor, afrosvenskar eller transpersoner. Helt klart är att separatism väcker känslor.

Förespråkarna menar att det behövs tillfällen där utsatta grupper kan hämta kraft helt på egen hand – och att de som protesterar gör det för att de känner sig uteslutna och ser sin maktposition hotad.

Motståndarna anser att det är fel att exkludera människor på grund av grupptillhörighet. De ser separatism snarare som ett sätt att splittra människor och fokusera mer på det som skiljer än det som förenar.

Nu diskuteras separatistiska fritidsgårdar, musikhus och badtider – och debatten går vidare.

Fobi

Fobi kommer från grekiskans ”phobos” som betyder fruktan eller skräck. Ordet har länge används för att beskriva sjuklig skräck för vissa tillstånd, till exempel klaustrofobi (cellskräck). På senare tid har fobi-
diagnoserna vuxit i antal. Islamofobi, homofobi och kristofobi är några exempel. Även sverigedemokrater klagar nu över att de utsätts för SD-fobi.

Diskriminering

Ett begrepp som hamnat lite i skymundan på senare år – men som faktiskt är mycket användbart, i alla fall rent juridiskt. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Invandrare – nysvensk – flykting – immigrant – invandrad – nyanländ

Ja ni ser själva… inte lätt att veta vad vi ska kalla de personer som flyttar till Sverige. Hur länge skulle du själv vilja bli kallad för invandrare eller nyfransk om du flyttade dit? Hela tiden verkar det som om vi hittar på nya ord för att försöka ringa in och definiera människor från jordens alla hörn, som inte så lätt låter sig klumpas ihop i kategorier.

Statistiska centralbyrån, som har till jobb just att gruppera människor i staplar och diagram, använder ibland begreppet ”personer med utländsk bakgrund” och menar då en person född utomlands eller född i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. I denna kategori finns drygt 2 miljoner personer, alltså en femtedel av alla som bor i Sverige.

Läs mer om Studiefrämjandets verksamhet för dig som är ny i Sverige!

Ur Cirkeln nr 4 2016.