Hur fri är fritiden?

Åtta timmars arbete, åtta timmars sömn, åtta timmars fritid. Följt av fredagsmys och helg, och längtan till nästa semester. Så ska livet levas. I alla fall var det normen i det sena 1900-talets svenska samhälle. Ändå känns frågan ”vad gör du på fritiden?” nästan lite passé i dag. Är det så att fritid som begrepp håller på att försvinna? Knappast, troligare är att fritiden ändrar karaktär.

Någon allmän definition av begreppet fritid finns inte. Fritiden är den tid då vi inte lönearbetar eller sover, menar några. Andra, mer snäva definitioner, räknar bort de ”måsten” vi inte får lön för, som hushållsarbete och restider till jobbet. Kvar efter det är den fria tid vi själva förfogar över.

Många forskare beskriver fritiden som ett västerländskt fenomen, ett barn av industrialismen. I jordbrukssamhället fanns sällan några vattentäta skott mellan arbete och fritid. För lantarbetare och tjänstefolk var livet fyllt av osäkerhet, och knappast reglerad fritid.

Betyder det att det inte fanns någon fritid före industrialismen? Redan Aristoteles ansåg att ”människans mål är att leva lyckligt och skönt”, så drömmen om den fria tiden har nog alltid funnits – mer eller mindre förverkligad.

Nu förändras samhället. Globalisering och teknisk utveckling rubbar relationen mellan arbete och fritid. ”Jobba hemma” var ett okänt begrepp för en generation sedan. Nu är det flexibla arbetslivet snarare regel än undantag. ”Fast heltidsjobb med betald semester”, är ingen självklarhet och robotiseringen har bara börjat. Så hur ser vi då på fritiden? Hur fri är den och hur använder vi den? Forskningen och samhällsdebatten kan räta ut några frågetecken – och skapa nya…

Den disciplinerande fritiden

Vad ska människor göra på deras fria tid egentligen? Tänk om de hittar på något osunt! Fritidsforskare har studerat hur staten på olika sätt försökt styra och kontrollera vår fritid. Det här var särskilt framträdande under 1900-talet. Då sågs ”föreningslös ungdom” som ett hotande samhällsproblem. Fritidsgårdar, fritidspedagoger och fritidsnämnder är begrepp som visar hur fritiden blev en fråga för det offentliga. Bidrag till föreningsliv och idrott – liksom till studieförbunden – skulle stimulera människor till en ”nyttig” fritid.

Ett tidigt och tydligt exempel, redan från 1936, är när dåvarande kronprins Gustaf Adolf inviger en stor fritidsutställning i Ystad (se ruta nedan). Budskapet var tydligt: Lite vila går väl för sig, men annars ska fritiden användas till att stärka ”själs- och kroppskrafter”.

Den individualiserade fritiden

”Fritid nu kännetecknas av större kommersialisering och en ökad inriktning mot expressiva upplevelser, men också av människors vilja att utforma sin fritid i enlighet med individuella val”, skriver professor Ulla Tebelius i boken Fritid i senmoderna samhällen.

Fritiden blir en scen där du kan exponera din identitet och livsstil. Visa för andra vem du är eller vill vara. Så har det nog även varit tidigare, tänk bara på sextiotalets hippies, sjuttiotalts punkrockare och åttiotalets hiphopare. Men frågan är om inte dessa ungdomskulturer ändå hade en mer kollektiv karaktär än dagens individualiserade uttryck. Mat, träning, teknik, sport, kläder, resor, hem, musik är områden där vi numera kan skapa – och ofta konsumera oss till – vår alldeles unika ”fritidsimage”.

Den organiserade fritiden

Är fritid samma sak som att vara fri och ta dagen som den kommer? Knappast. Att ”livspusslet” blivit ett begrepp i tiden är nog ingen tillfällighet. Många har uppmärksammat barns totalorganiserade fritid. Den fria leken, att spontant hitta på saker med kompisar, har ersatts av ett schemalagt liv, inte bara i skolan. I en intervjustudie berättar en åttaårig flicka att hon tränar simning, spelar instrument och går till scouterna fyra dagar i veckan. Onsdagar är hennes enda ”lediga” dag. Det är kanske fel att moralisera, men värt att ställa frågan om något går förlorat för barn (och vuxna) som lever ett schemalagt liv rakt igenom.

Den digitaliserade fritiden

Två minuter över? Hur stor är chansen/risken att du plockar fram din smartphone? Internet och den digitala tekniken har på bara ett decennium förändrat våra liv – och därmed vår fritid. ”Vad är det på teve ikväll?” är en fråga som känns hopplöst passé. Det betyder knappast att vi ägnar mindre tid i dag åt teve, film och musiklyssning. Men nu sker det var som helst, när som helst – och nästan jämt!

Internetstiftelsen i Sverige (ISS) gör varje år studien Svenskarna och internet, senast med 3 000 svarande från 12 år. Sex av tio svenskar har tillgång till både dator, smartphone och surfplatta. Skärmtiden ökar år efter år. I genomsnitt ägnar svensken 14 timmar åt internet i hemmet varje vecka. Räknar man in arbete och skola ägnar vi ungefär en femtedel av vår vakna tid åt internet. Ta siffrorna med en nypa salt, studien gjordes 2016 och utvecklingen går snabbt!

Den ångestladdade fritiden

Ordet fritid uppfattar de flesta positivt. Men den kan också vara ångestframkallande. Till semester och ledighet knyts stora förhoppningar, som inte alltid infrias. Ångesten kan lätt förstärkas när vi ser i medier – sociala och andra – vad underbart alla andra har det. Det gäller att leva upp till perfekta kroppen, middagen, inredningen och weekendresan.

Sedan har vi det där med att lämna jobbet på jobbet. Enligt en studie av Wise Group från 2014 är nästan en tredjedel av de tillfrågade stressade på sin fritid. Det förklaras med att många tar jobbet med sig hem. Vi vill vara lediga, men fixar det inte.

Den segregerade fritiden

Fritiden har nog aldrig varit jämlik – och är det inte heller i dag. Fortfarande står kvinnor för merparten av allt hemarbete, även om statistiken på senare år visar en viss utjämning.

Ekonomin påverkar självklart också fritidens frihet. Det finns tydliga skillnader mellan arbetare och tjänstemän vad gäller tillgång till fritidshus och semesterresor.

Vissa fritidssysselsättningar är också starkt könssegregerade. Studiefrämjandet har under många år arbetat för att bjuda in fler tjejer i den tidigare så killdominerade musiken. Även inom idrotten pågår satsningar för att utjämna skillnader mellan könen. En hel del har skett jämfört med för några decennier sedan. Men mycket återstår innan vi kan prata om en jämställd fritid.

Fritid anno 1936 – för kropp och själ

Kronprins Gustaf Adolfs syn på fritiden 1936:
”Den nation kan prisa sig lycklig, där intresset för idrott och friluftsliv går hand i hand med strävan ... mot den allmänna bildningens utbredande, den själsliga kulturens höjande. Fritiden skall skänka vila. Den skall åstadkomma vederkvickelse. Under fritiden skola både själs- och kropps- krafter stärkas och utvecklas. Må vi då se till att vi så organisera både vår fritid och hela vår livsföring, att varken kroppen eller själen förtvinar, utan att de vardera få vad de behöva för att vi skola bli goda, sunda och harmoniska människor.”

Källa: Fritiden. Utställning i Ystad 19 juni – 23 augusti 1936. Katalog, Ystad 1936.

Det här gör vi på fritiden

Statistiska centralbyrån har undersökt våra fritidsvanor genom att fråga personer över 16 år. Här är svaren för några aktiviteter.

Vad har du gjort under det senaste året?

Semesterresa minst en vecka
Kvinnor 51%
Män 49%

Läst böcker på fritiden varje vecka
Kvinnor 45%
Män 28%

Besökt teater, konsert eller dansföreställning minst en gång
Kvinnor 63%
Män 58%

Idrottat/motionerat i inomhusanläggning minst en gång
Kvinnor 54%
Män 52%

Varit ute i skog och mark fem gånger eller fler
Kvinnor 58%
Män 55%

Undersökningen gjordes 2014–2015

Vad händer på din fritid?

Ett sätt att fundera över din fritid utgår från två dimensioner. Den första går mellan bundenhet och frihet, den andra mellan hög eller låg tillfredsställelse.

Den första dimensionen är socialt grundad, byggd på hur vi eller vår omgivning uppfattar att ”det ska vara”. Den andra är mer individuellt betingad. Vi är olika, och det du gillar att göra, tycker grannen är urtrist. Kombinerar man dimensionerna framträder fyra olika former av fritid i en fyrfältstabell. Tänk på att en fritidsaktivitet kan befinna sig var som helst i bilden, inte bara på extremerna.

Fundera lite och punkta ner ditt fritidsliv i bilden. I vilken av de fyra rutorna hamnar de flesta av dina punkter? Vill du verkligen vara där? Hur kan fritiden förändras?

Så här kan men beskriva de fyra rutorna:

• Plikten

I den här rutan förenas engagemang med bundenhet. Här samlas de ”duktiga” som ställer upp för andra – och blir tillfredställda av det. Styrelsemötet i föreningen är ett exempel. Bundet till tid och form, och kanske inte alltid så roligt. Många upplever det ändå som meningsfullt. Att sköta hem, trädgård, och vara med familjen kan också vara ganska bundet – och tillfredsställande.

• Friheten

Kanske rutan vi alla strävar mot i våra drömmar. Här förenas obundenhet och stark tillfredsställelse. Du kan fritt välja vad du vill ägna dig åt. Studieförbundens kurser är ett bra exempel. ”Jag har alltid drömt om att lära mig dreja, jaga, prata spanska eller dansa tango”. Allt vi gör här är inte fritt från regler, men oftast accepterar du dem, just för att du själv valt att delta.

• Maktlösheten

Här finns allt du upplever ”måste” fixas, trots att det tar emot. Gräsmattan ska klippas. Skjortorna strykas. Julen är ett klassiskt exempel. En högtid fylld av familjetraditioner som många känner sig tvingade till men helst vill slippa. Med för mycket fritid i denna ruta är det kanske läge att fråga sig hur mycket krav och traditioner
vi vill stå ut med.

• Tristessen

En tragisk ruta, som vi nog alla har besökt, men helst vill ta oss ifrån. Här blir den fria tiden snarare börda än möjlighet. Det kan finnas både psykologiska och ekonomiska skäl att man hamnar här och blir kvar. Arbetslöshet, ensamhet och sjukdom är faktorer som gör att många fastnar i denna ruta. Den personen blir lätt föremål för omvärldens omsorg – eller irritation.

Modellen fritt efter N. Gunter och R. Kelly.

Ur Cirkeln nr 4 2017.