• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Möt LasseMajas skapare Martin Widmark

LasseMajas skapare Martin Widmark sprutar ur sig böcker, närmare bestämt 101 stycken på 16 år. Han har miljontals läsare världen över och är initiativtagare till projektet En läsande klass. – Böcker utvecklar människors förmåga till empati och reflektion, säger han. (Ur Cirkeln nr 1 2016)

Hemma hos familjen Widmark i Stockholmsförorten Stureby frodas fantasin. Bakom soptunnan i den lagomstökiga trädgården bor en imaginär eskimå och i Martins skrivstuga trängs en hel drös låtsasförfattare. När Martin, hans fru Mia och de nästan vuxna barnen Johannes och Kajsa samlas runt köksbordet hakar de gärna på varandras hisnande historier. Så här mitt på dagen är bara Martin hemma och på bordet står hans kaffekopp bredvid en tjock inbunden anteckningsbok i A4 format.

Sonen Johannes hävdar ibland att han borde få ett visst arvode, eftersom det är hans förtjänst att Martin blev författare. En gråkall morgon i slutet av 90-talet, på väg till dagis, frågade han sin pappa hur man fångar en tiger.

Frågan fick en oanad effekt. Att fånga en tiger kom ut år 2000, därefter har LasseMajas detektivbyrå, Lilla extra, Nelly Rapp och Halvdan Viking öppnat dörren till böckernas oändliga värld för barn runt om i världen.

Martins egen första stora läsupplevelse var Professorn och diamantligan som han fick i julklapp, när han var åtta.
– Det var min första kapitelbok och jag blev som förälskad, ville vara med boken hela tiden. Eftersom det är just den åldersgruppen jag skriver för, har jag extra höga krav på mig själv. Jag vill lära barn att älska böcker.

För Martin är begrepp som underklass och överklass underordnade den läsande klassen. Under de tio år han arbetade som lärare på mellanstadiet fanns alltid massor av böcker i hans klassrum. Varje dag avsattes en stund åt antingen högläsning eller bänkbok. Också under de åtta åren han undervisade vuxna invandrare i svenska så fanns läsningen av dagsfärska tidningsartiklar med som en central del av studierna. Nu oroas han av att så mycket som en femtedel av eleverna i årskurs nio inte kan läsa och skriva ordentligt

– Den som inte behärskar det skrivna ordet har inte en chans att få jobb eller vidareutbilda sig och lämnas ohjälpligt utanför. Den som inte duger för majoritetssamhället, blir i stället emot – och är ett lätt offer för bestickande vulgärpropaganda.

Utmanande intrig

I backspegeln kan han se att anledningen till att han utbildade sig till lärare i grunden var politisk. I klassrummets miniatyrsamhälle skulle alla känna sig inkluderade och som pedagog strävade han efter att möta varje individ på den språkliga och intellektuella nivå hen befann sig.

Det målet har han tagit med sig in i författandet.
– På samma sätt som en vuxen invandrare kan prata knackig svenska, men ha hög intellektuell kapacitet, så ligger barns intellektuella nivå mycket högre än deras språkliga. I mina böcker vill jag att språket ska vara tillgängligt, men intrigen utmanande.

Lättläst, men inte lättlöst har varit ett vinnande koncept. På knappt 16 år har Martin gett ut 101 böcker – mer än en bok varannan månad. De har översatts till mer än 30 språk och sålt i mer än 3,5 miljoner exemplar. Uppslag till nya äventyr fortsätter att rinna till i en strid ström, för att få styr på fantasiflödet krävs noggrann planering.

– För att dra ner tempot i skallen gör jag anteckningar och mindmaps, ritar och tecknar. Först när jag vet att historien går runt, är jag trygg nog för att sätta mig ner och skriva. Men då går det fort! Det är planeringen och researchen som tar tid.

Stuns i berättelsen

Martins böcker kommer till i tätt samarbete med förlag och illustratörer. Han tar tacksamt emot redaktörernas synpunkter för att få mer stuns i berättelserna, och i de färdiga böckerna bär bilderna på lika mycket information som texten.

– Jag är inte ett storslaget författargeni, och mina ord är inte huggna i sten. Jag älskar att arbeta i grupp. Fler personer tillför ett arbete fler kvaliteter. Utmaningen är att avgöra hur mycket man ska driva sitt eget och hur mycket man ska driva med i rörelsen.

Under sina mer än 1 000 klassrumsbesök har Martin gång på gång fått bekräftat hur stor skillnaden är mellan klasser med stor respektive liten läsvana. De som läser mycket har inte bara ett betydligt större ordförråd och är bättre på att lyssna, de ställer också mer frågor, drar slutsatser, är nyfikna och ifrågasätter.

Återigen gör Martin en koppling mellan det som händer i klassrummet och det som pågår utanför.
– Läsförståelse är början på all bildning och ju mer bildad en befolkning är, desto bredare och djupare blir toleransen i samhället, säger Martin. Med bildning menar jag inte bara faktisk kunskap, utan också förmåga till reflektion. Sverige har en unik tradition av folkbildning, som vi är skyldiga att förvalta.

Läsförståelsen rasar

Martin hade turen att växa upp under en epok då kvaliteten på den obligatoriska skolutbildningen i landet nådde sin peak. Sedan har det gått utför. I Pisaundersökningen från 2013, hade Sverige rasat från tredje plats uppifrån, till trea nerifrån vad gäller läsförståelsen bland OECD-ländernas skolelever.

Samma år initierade Martin projektet En läsande klass, där målet är att öka läsförståelse och läslust för låg- och mellanstadieelever. Handledningen, som finns tillgänglig på nätet, är utarbetad av några av de bästa pedagoger som Martin lärt känna på sina skolbesök. Projektet finansieras av Junibacken och Postkodslotteriets kulturstiftelse tillsammans med en mängd både stora och små bokförlag.

– Att jag arbetar ideellt för En läsande klass, är min payback för allt bra jag har fått av samhället när jag växte upp, säger han. Resultaten är fantastiska, men man borde förstås börja ännu tidigare. Jag har en vision om ett litet bibliotek på alla förskolor i hela Sverige.

Finansieringen skulle gå på 40–50 miljoner kronor. Det låter mycket, men vore en lönsam samhällsinvestering, eftersom det skulle skapa massa unga bokälskare. Ja, Martin har som vanligt många bollar i luften. Vad gäller författandet håller han som bäst på med förarbetena till den tionde boken om Vikingapojken Halvdan. I den inbundna anteckningsboken på köksbordet sorteras tanketrådar, infall och fakta. Den här gången gör Halvdan en resa till Vinland, den kontinent som senare upptäckare skulle komma att kalla Amerika.

Troligtvis kommer den spännande färden bli många barns första tur på en kombinerad nöjes- och bildningsresa, som kan föra hur långt som helst.

Vill du veta mer om En läsande klass gå in på www.enlasandeklass.se.

MARTINS STÖRSTA LÄSUPPLEVELSER

Barnfavorit:

Jag var runt sju när jag hittade Tintin, som jag fortfarande läser med behållning. Berättelserna är genom­arbetade och persongalleriet fantastiskt.

Vuxenfavoriter:

Jag glömmer snabbt, men bland det jag läst nyligen har jag två favoriter. Den ena är Fyren mellan haven av M.L Stedman, den andra Kvinna på tåget av Paula Hawkins. För båda gäller att huvudpersonerna griper tag, samtidigt som berättelserna har ett enormt framåtdriv.

En bok att minnas:

Sinue Egyptern av den finländske författaren Mika Waltari. Den utspelar sig på 1300-talet f.kr och Sinue är faraos läkare. Det är som att läsa en ögonvittnesskildring över både vardagsliv och storpolitik. Språket år otroligt vackert. Jag har läst den tre gånger och läser den gärna igen. Den är skriven på 50-talet och finns tyvärr inte i nytryck.

SKRIVRÅD FÖR BERÄTTARSUGNA

(Om du vill följa Martins metod)

  • Planera noga.
  • Formulera vad du vill berätta. Spåna gärna tillsammans med andra.
  • Håller historien? Vad saknas? Vilka luckor måste fyllas i?
  • Gör som filmmakarna i Hollywood. Öva på att skriva korta berättelser där du följer den dramaturgiska W-kurvan.

PÅ GÅNG UNDER 2016

  • Fler böcker om Lilla Extra, Nelly Rapp, Halvdan Viking och LasseMajas detektivbyrå.
  • Filmatiseringar av Nelly Rapp, Halvdan Viking och några Lasse-Maja-böcker.
  • LasseMaja kommer också sättas upp som teaterpjäs och snart finns en LasseMaja app att ladda ner.
  • I januari fick den senaste LasseMaja-filmen Stella Nostra en guldbagge för bästa visuella effekter.

Lär dig mer om skrivande hos Studiefrämjandet!

Ur Cirkeln nr 1 2016.

  • Text: Maria Leijonhielm
  • Senast ändrad: 2 juli 2020