Danssyndrom
Äkta dansglädje som slår hål på fördomarna. Danssyndrom gör det som få andra vågar, uppträder på gator och torg. - Det här är vacker dans och äkta glädje, menar ledaren Mikael Beermann. (Ur Cirkeln nr 4 2018)
– Jag har dansat hela mitt liv och det är jättekul. Det säger Simon Joelsson, 21, en av tre medlemmar i gruppen Danssyndrom.
Varför ska personer med funktionshinder inte kunna dansa breakdans? Den frågan ställde sig Mikael Beermann efter att i många år dansat själv, utan att någonsin träffat på breakdansare med Downs syndrom.
Mikael, som är dansutvecklare på Studiefrämjandet Småland-Gotland, bestämde sig för att göra något åt saken. Tre killar visade intresse och snabbt blev idén verklighet. De är också aktiva i Ensemble Cor, Växjös motsvarighet till Glada Hudik Teatern.
Nu träffas gruppen två gånger i veckan för träning. En lektion med Danssyndrom skiljer sig inte mycket åt jämfört med andra.
– Mycket skratt, och lite allvar. Vi tränar för att ha kul, men även för att bli bättre. Vårt mål är att slå hål på fördomar och få människor att upptäcka den vackra och äkta glädje som dessa killar bär inom sig, säger Mikael.
Att uppträda för allmänheten är en del av hela grejen – och även en tradition i Breakdanskulturen. Hittills har Danssyndrom mest kört spontana dansuppvisningar av mindre format, men siktet är redan inställt på större dansscener i Växjö och resten av Småland.
Extra dimension i dansen
Mikael försöker att inte göra skillnad på människor med eller utan funktionshinder. Han hävdar ändå att kroppsspråket och rörelserna hos medlemmarna i Danssyndrom bidrar till att breakdansen får en extra dimension.
– En annan skillnad är att de här killarna vågar så mycket mer än andra. De kör på med sin grej mitt ute på stan.
Att uppträda inför publik är inte det minsta skrämmande för Simon Joelsson. Snarare tvärtom.
– Jag är aldrig nervös. Folk blir chockade när jag gör volter. Då känner jag mig som kung på dansgolvet.
Läs om Studiefrämjandets dansturné Danskarusellen och vår övriga dansverksamhet!