Studiefrämjandet 60 år

60-tal

Unga och natur från start

Studiefrämjandet bildas 12 juni 1959. Med rötter i Jordbrukareungdomens förbund, JUF och 4H är ungdomsinriktningen tydlig från start. I början av 60-talet består verksamheten till 80 procent av ungdomscirklar. Natur- och miljöprofilen stärks när bland annat Naturskyddsföreningen, Kennelklubben och Jägareförbundet blir medlemmar.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige är stor. År 1964 startar i Västernorrland de första språkcirklarna för utländska medborgare. Behoven växer och i slutet av decenniet svarar Svenska för invandrare, SFI för nästan 40 procent av all verksamhet.

Statens regler för studiecirklar är strängare än nu, och en del cirklar ”svartlistas”. Ämnen som viltvård, hundens anatomi och fiskebiologi underkänns, liksom cirklar utomhus, eftersom de ”inte kan betraktas som folkbildningsarbete”. Ett dråpslag för Studiefrämjandet, följt av stora protester och uppvaktningar. Så småningom mildras kraven.

70-tal

Stark expansion i 117 avdelningar

Expansion. Så kan Studiefrämjandets 70-tal beskrivas i ett ord. Verksamheten fyrdubblas på tio år, och genomförs i inte mindre än 117 avdelningar. En ny logotyp antas, där Studiefrämjandet lanseras som ”Fritidsrörelsernas eget studieförbund”. Nya medlemsorganisationer kommer till, som Brukshundklubben och Ornitologerna.

Samhället i stort satsar nu hårt på vuxenutbildning. Många lär sig engelska i studiecirklar. Studiefrämjandet anställer ledare från England och ordnar språkresor till Brighton.

Natur- och miljöprofilen stärks, liksom de estetiska ämnena. Av staten godkända studieplaner är ett krav för studiecirklar, och planer tas fram i många natur- och kulturämnen. År 1979 gör rockcirklarna sitt intåg. De skulle följas av många fler. Samma år ges det första numret av tidningen Cirkeln ut.

70-talet är ett radikalt decennium, med stormiga pedagogiska diskussioner. Cirkelledarens roll diskuteras, liksom statens relation till den fria folkbildningen.

80-tal

Gröna ämnen – vinröd logga

Från 1981 införs ett statligt anslag för kulturprogram i studieförbunden, vilket gör att kulturverksamheten ökar kraftigt. Studiefrämjandet ordnar under några år egna musikteaterfestivaler, den första i Varberg 1985. Nu ökar också rockverksamheten markant.

När det gäller cirklar utomhus med praktiska inslag är Studiefrämjandet sedan 60-talet föregångare, ofta i strid med gängse uppfattningar om hur folkbildning ska bedrivas. Diskussionen finns kvar, men reglerna lättas successivt upp. Intresset för natur och miljö växer i samhället. Studiefrämjandet hakar på med studier kring aktuella frågor, som kärnkraft (minns Tjernobyl 1986), försurning av skogar och sjöar med mera. Första numret av tidskriften Spår kommer 1980 och bidrar till att stärka natur- och miljöprofilen. När Jägarexamen införs 1981 blir det ett uppsving för samarbetet med Jägareförbundet.

Vid stämman 1985 röstar man om en ny logotyp. Den nya vinröda logotypen gäller än i dag.

90-tal

Ny politik: frihet och ansvar

90-talet inleds med den största förändringen i folkbildningspolitiken på flera decennier. Tidigare detaljregler för studiecirklar ersätts med att riksdagen anger fyra kortfattade syften med folkbildningsanslaget. Det här betyder större frihet för studieförbunden, men också ökat ansvar att använda statsbidraget i linje med syftena.

Många frågor står på agendan i Studiefrämjandet, både om organisation och verksamhet. Flera små avdelningar slås samman, är det bra? Ska distrikten avskaffas? Ska Studiefrämjandet ta åt sig uppdrag av myndigheter och företag? Är den ökade volymen i antal studietimmar enbart av godo? Svaren på frågorna blir varken ett renodlat ja eller nej. Men åsikterna är många!

Under 90-talet lanseras Mötet, en lyckad satsning på föreningsutveckling. Rockmusiken fortsätter öka och många nya medarbetare har en bakgrund i musikvärlden. Nu inleds också IT-revolutionen, alla pratar e-post och hemsidor.

00-tal

Musik och spelkultur

Studiefrämjandet är nu ett av landets största studieförbund.

Rockkarusellen (numera Livekarusellen), med rötter i Östergötland, är en framgångsrik nationell satsning som ger unga band möjlighet att uppträda för publik.

Spelkulturorganisationen Sverok blir medlem 2007, vilket stärker Studiefrämjandets ungdomsprofil.

Ökade krav på kvalitet, fler studiecirklar och minskande offentliga anslag gör att flera avdelningar har det tufft ekonomiskt. Projektet Verksamhet och ekonomi i balans ska råda bot på detta. Satsningar görs på utbildning av cirkelledare och förtroendevalda.

I slutet av decenniet lanseras en ny nationell webbplats, där deltagare kan anmäla sig direkt via webben.

År 2009 jubileumsfirar Studiefrämjandet i Stockholm och boken Möjligheternas tid – Femtio år med Studiefrämjandet ges ut. 

10-tal

Hållbarhet och nya grupper

Det senaste decenniet har präglats av fortsatta avdelningssammanslagningar. Från 117 avdelningar under 70-talet till dagens 18.

Liksom i flera andra studieförbund, minskar nu kursutbudet riktat till allmänheten. I Studiefrämjandet ökar i stället kamrat- och föreningscirklarna, och kulturprogrammen. På många håll försvinner de tryckta kursprogrammen från brevlådorna.

Inom musiken görs satsningar för ökad jämställdhet, vilket också ger resultat.

Det stora flyktingmottagandet innebär en mobilisering för alla studieförbund. Studiefrämjandets cirkelmaterial Älskade

barn, som riktar sig föräldrar i ett nytt land, har stor framgång.

Vid stämman 2015 antas nya strategiska mål för Studiefrämjandet 2016–2021. Målen har en tydlig inriktning på hållbarhetsfrågor och på att Studiefrämjandet ska nå ut till grupper som inte av egen kraft söker sig till folkbildningen.

Ur Cirkeln nr 4 2018.