Skev debatt om studieförbunden
Under hösten har det förts en livlig debatt om studieförbunden, bland annat mot bakgrund av händelserna på Järvafältet i Stockholm, där flera studieförbund varit inblandade i oegentligheter. Magnus Ranstorp med flera har hävdat att folkbildningens bidragssystem är korrupt och gynnar islamister. Här ger Gustaf Öhrn och Theo Hammar från Studiefrämjandet sin syn på saken. (Ur Cirkeln nr 4 2020)
Bildning gör människor och samhället starkare. Både fri media och fri bildning behövs i en allt mer osäker omvärld. Sedan 1959 är Studiefrämjandet i praktiken ett vaccin mot antidemokratiska rörelser och garant av demokratisk infrastruktur, genom kunskaper om demokratiska arbetssätt och föreningsliv. Värdet av verksamheten underskattas.
Studiefrämjandet är ett partipolitiskt och religiöst obundet studieförbund som bedriver folkbildningsverksamhet inom fälten natur, djur, miljö och kultur och ger stöd till tusentals studiecirklar och föreningar i hela Sverige. Varje år samlas över 200 000 deltagare i våra studiecirklar och kurser. Vi arbetar aktivt med hållbar utveckling. Folkbildning ger inblick i samhället, delaktighet, sammanhang och mening. Vi främjar mångfald och motarbetar utanförskap.
Kommunala musikskolan får ofta äran för det svenska musikundret. Blockflöjt i alla ära, men studiecirklarna för de otaliga källarband som spelat i våra replokaler runt om i landet har också bidragit. Sverok är en del av verksamheten och spel och gaming har vuxit till en bred, modern och digital folkrörelse i sig, och även här är Sverige framgångsrikt internationellt.
Den bild av studieförbundens verksamhet som nu förs fram av debattörer i media är skev. Debatten handlar till väldigt liten del om folkbildning. Däremot handlar den om organiserad brottslighet och oegentligheter. Det systematiska fusk som beskrivs är naturligtvis oacceptabelt. Vår organisation har också utsatts för bedrägerier på organiserat sätt av utomstående.
Vår bild är att inget studieförbund har varit förskonade från oegentligheter. Det är svårt att skydda sig mot organiserad brottslighet vilket exempel från en rad myndigheter visar. Det viktiga är hur frågan hanteras när det uppdagas. Goda kontakter med polisen, skydd mot bedrägligt beteende, stärkta rutiner och ökad extern- och egenkontroll är en del av vårt dagliga värv. Tekniken ger nya möjligheter till kontroll.
Folkbildningsrådet har begärt en genomlysning av verksamheten. Studiefrämjandet genomför med anledning av detta projektet Fenix, för att en gång för alla komma till rätta med oegentligheter. En genomlysning pågår nu i alla studieförbund och ska redovisas till Folkbildningsrådet i januari. Allt detta, och vårt kontinuerliga uppföljnings- och förbättringsarbete, visar att vi kan ta det stora ansvar vi har. Att dra lärdomar av det som inträffar är en del av vårt DNA.
Utmaningarna för folkbildningen är antagligen inte det som beslutsfattare, makthavare och debattörer tror. Vi arbetar med att värna folkbildningen och verksamheten. Våra förutsättningar kan bli bättre. Anslagen har kraftigt minskat över tid. Det finns skäl att se över villkoren för bidrag från Folkbildningsrådet så att kvalitet och inte kvantitet blir styrande.
Vi kan också konstatera att inga som helst problem löses med att Folkbildningsrådet blir en myndighet, med politisk styrning, generaldirektör och anställda. Det blir dyrt och krångligt. Dagens aktiva samverkan är en svensk modell som varit framgångsrik över tid.
Studiefrämjandet vill ge människor kunskap och kraft att forma sin framtid. Verksamheten ger människor möjlighet att utforska sina intressen och få nya insikter tillsammans med andra. Det är värdefullt för ett samhälle som håller ihop.
/Gustav Öhrn, förbundschef, Studiefrämjandet
/Theo Hammar, marknads- och kommunikationschef, Studiefrämjandet
Artikeln och andra inlägg i frågan finns publicerade på www.altinget.se.