Ord i tiden - civilsamhälle
Ordet civilsamhälle hörs både här och där, utan att är alldeles självklart vad det betyder. Språkrådet rekommenderar till och med att du som använder ordet civilsamhälle samtidigt ska tala om vad du menar med det.
En vanlig förklaring är att civilsamhället är den sektor i samhället som är skild från staten (det offentliga), näringslivet (marknaden) och den privata sfären (familj och vänner).
Vad blir då kvar? Här kan man använda en beskrivning från Forum för idéburna organisationer med social inriktning. De beskriver civilsamhället som: ”Alla de initiativ där människor av fri vilja går samman för att förbättra för sig själva eller andra. En arena för mänsklig aktivitet skild från staten och näringslivet som styrs av idéer och drivs av idealitet.”
Här ryms allt från det stora fackförbundet till minsta lilla kulturförening. Statistiska Central-byrån uppskattar att det finns 260 000 organisationer i civilsamhället.
Nära besläktat med civilsamhället är ”föreningsliv” och ”folkrörelser”. Det går så klart lika bra att används dessa, för många mer begripliga, ord. Ändå kan det finnas en poäng med att använda civilsamhälle, just för att det avgränsar denna del av samhället från andra.
Ett fritt och starkt civilsamhälle ses ofta som en central del i demokratin. Här kan människor göra sin röst hörd och påverka samhällsutvecklingen, vid sidan av rösträtten. En annan poäng med civilsamhället är att här kan människor lära sig utöva demokrati i praktiken. I det sammanhanget brukar även studieförbunden lyftas fram. Olof Palme beskrev en gång i tiden Sverige som en ”studiecirkeldemokati”.
Slutligen en liten övning: Räkna hur många civilsamhällesorganisationer du själv är medlem i. Bland cirkelns läsare finns väl en och annan föreningsnörd. Men ni är inte ensamma. Forskningen visar att vi svenskar lägger ner massor av tid på ideellt arbete.
Civilsamhället lär leva vidare, även om formerna för vårt engagemang förändras.