Integration pågår

Professor Andreas Fejes menar att studieförbundens flexibilitet, samtalsinriktade pedagogik och kontaktnät lämpar sig väl för nyanlända. Och att integration pågår visar några nedslag i Studiefrämjandet på tre platser i landet.

”Misslyckad integration fara för samhället”. ”Misslyckad integration kan leda till social kris”.

Rubrikerna basunerar bergsäkert ut att integrationen inte fungerar. I debatten kan det ibland låta som om det svenska samhället är på väg att haverera totalt på grund av de senaste årens invandring. Och visst har mycket gått snett. Samhället togs på sängen vid den stora flyktingvågen 2015. Tidigare strategier och insatser visade sig otillräckliga. Men en lyckad integration tar många år, och att snabbt avfärda något som till sin natur tar lång tid kan lätt bli missvisande.

En mer relevant fråga är kanske om vi misslyckats med de första stegen mot integration. Har civilsamhällets och studieförbundens kraftfulla mobilisering under flyktingvågen varit förgäves? Eller har deras praktiska, vardagliga insatser varit till nytta?

Insåg misslyckandet

Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet, har undersökt frågan om folkbildningens bidrag till migranters sociala inkludering. Han och hans kollegor har även studerat tidiga språkinsatser för asylsökande.

Det är fullt möjligt att konstatera att samhället misslyckades 2015 med att ge asylsökande en meningsfull sysselsättning i väntan på uppehållstillstånd. Migrationsverket som ansvarade för detta klarade helt enkelt inte av de stora volymerna av flyktingar.

Till det positiva hör att politikerna snabbt insåg detta misslyckande. Riksdagen vände sig till studieförbunden med både förhoppningar och extra pengar. Satsningen Svenska från dag ett kunde ta sin början.

Förutsättningarna såg nu genast bättre ut. Studieförbunden var flexibla, och kunde snabbare än en statlig myndighet mobilisera och bygga ut verksamheten. De hade dessutom en färdig infrastruktur med förgreningar långt ut i perifera delar av landet. Studieförbunden hade också ett stort kontaktnät som kunde överbrygga avståndet mellan det offentliga samhällets myndigheter och det civila samhällets föreningar och privatpersoner.

Framgångssaga

Så hur lyckades de då? Professor Andreas Fejes, som har undersökt flera studieförbunds verksamhet med asylsökande, levererar den otänkbara tidningsrubriken:

– Svenska från dag ett låter som en framgångssaga.

Men det krävs förstås nyanser i det positiva, likaväl som i det negativa. Som forskare är Andreas Fejes väl medveten om vad man kan och inte kan utläsa ur ett forskningsmaterial. Det han med säkerhet kan konstatera är att deltagarna här och nu upplever att Svenska från dag ett ger dem en tillhörighet, och på så sätt bidrar till att de blir mer socialt inkluderade.

– Det är relevant här och nu. Hur de ser på sin tid i Svenska från dag ett om tre år kan vara annorlunda.

Ingen fyrkantig mall

Just nu kan vi alltså tala om en framgång för Svenska från dag ett. Enligt Andreas Fejes bygger den på ett mer övergripande plan på folkbildningens speciella kännetecken.

– Att verksamheten är fri och frivillig tror jag är viktigt, för då kan man möta deltagarna på sitt eget sätt, utan att mata in dem i en fyrkantig mall.

Till skillnad från det hårt reglerade svenska för invandrare, sfi, kan Svenska från dag ett bygga på mindre grupper som för deltagarna närmre varandra och ledaren. Folkbildningens fria former innebär också att arrangörerna kan anlita ledare som är bra på just relationer.

Men att bedöma något ”lyckat” eller ”misslyckat” beror också på vilket perspektiv man har. Den som enbart är ute efter mätbara resultat kan missa viktiga aspekter. Andreas Fejes har undersökt möjligheterna till social inkludering, alltså om deltagarna själva upplever tillhörighet och meningsfullhet. En deltagare som bara lärt sig stapplande svenska, men känner tillhörighet och gemenskap, är i hans ögon ett lyckat resultat. Mäter man däremot strikt, teoretisk språkkunskap, skulle samma person kunna representera ett misslyckande.

Migranter som cirkelledare

Samtidigt talar mycket för att just de mindre grupperna och studiecirkelns dialogform även underlättar språkinlärningen. Det gäller särskilt för personer som utbildningsmässigt har en lång väg kvar till jobb. Andreas Fejes kan i sitt material se att de som har erfarenhet av både Svenska från dag ett och sfi tycks föredra det förra. Motsatsen har han däremot inte stött på.

– Det tycks vara en styrka att många cirkelledare själva är migranter med egna erfarenheter av hur det är att fly. På så sätt kan de både förstå och vara förebilder. Dessutom jobbar många mer än vad de har betalt för, och det extra engagemanget i att möta människor hjälper till att skapa en mening i förhållande till deltagandet.

Genom ledarnas extra engagemang och cirkelns fria former där det byggs relationer, kan deltagarna bli bekräftade och få något annat att tänka på och göra. De får hjälp med praktiska ting i vardagen och slipper sina demoner för en stund. På så sätt möjliggörs deras första steg in i Sverige.

Väg ut i samhället

Via studieförbundens kanaler ut i det frivilliga samhället med dess föreningar kan också ytterligare steg tas till delaktighet och sammanhang, enligt Andreas Fejes.

– En del deltagare i Svenska från dag ett är också med i andra studiecirklar. De går med i fotbollslag och föreningar. Det öppnar upp på ett sätt som den vanliga skolan inte skulle kunna göra.

De braskande och svarta rubrikerna om en misslyckad integration tar sällan hänsyn till det som uppnås genom personligt engagemang, relationer som byggs i små grupper, eller deltagande i det frivilliga samhällets föreningsliv. Misslyckande-retoriken kan alltså leda till felaktiga slutsatser. Till och med etablerade politiska partier kan dra sådana slutsatser, vilket gör Andreas Fejes upprörd. Samtidigt som hans forskning visar vilken betydelse folkbildningens fria och frivilliga former har, läggs politiska förslag om kontroll och mindre frihet – som till exempel krav på att delta i språkundervisning, annars dras bidragen in.

– Det är mycket problematiskt, eftersom det leder till ytterligare stigmatisering av migranter; att de inte kan och att det är deras fel. Det är anmärkningsvärt eftersom vi samtidigt kan se att de har en vilja att göra rätt för sig.

FAKTA: Svenska från dag ett och Vardagssvenska

Riksdagen beslutade 2015 att ge studieförbunden medel till folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett. Det är egentligen ett samlingsnamn för en rad olika verksamheter som alla ska stärka kunskaperna om svenskt samhälle och språk. Hur insatserna ser ut i praktiken kan därför variera mycket.

Hösten 2015 sjösattes Svenska från dag ett. Hösten 2016 infördes också en studiecirkel på 40 timmar – Vardagssvenska – med rent språkfokus. Det finns en studieplan för Vardagssvenska, men kärnan av deltagarinflytande är centralt.

Mario Zgrabljic, Örebro

Svenska – i naturen och mataffären

Mario Zgrabljic kom till Sverige som flykting 1993 från Bosnien. Efter bara två år i Sverige fick han praktik på Studiefrämjandet. I 24 år har han nu arbetat med olika grupper av nyanlända.

Det absolut viktigaste för att integrationen ska lyckas, enligt Mario Zgrabljics egen erfarenhet, är jobb. Utan jobb blir den redan mycket långa integrationsprocessen ännu längre.

– Alla satsningar som leder till jobb är bra. Får man jobb kan man köpa hus, två bilar, ha råd att åka på utflykt tillsammans med svenskar. Barnen ska ha fritidsaktiviteter tillsammans med svenskar. Då börjar en riktig integration.

Språket är en viktig del på vägen, menar Mario som själv har organiserat såväl Svenska från dag ett som Vardagssvenska och extrakurser. När det handlar om lågutbildade, som det i många fall gör just nu, menar Mario att metodiken med studiecirklar är klart överlägsen den mer traditionella skolan med sfi.

– Det går inte för den här målgruppen att lära grammatik utan samtal och diskussion. Vi går i stället tillsammans till mataffären och lär svenska där. Vi har svenska ute i naturen. Vi lär praktiskt.

Det Mario just nu försöker jobba med är problem och möjligheter med alla etniska föreningar.

Vi samarbetar med trettio etniska föreningar, men de är ganska isolerade. Vi måste försöka integrera dem med våra andra föreningar mer än vad vi har gjort, så att de både kan bevara sitt eget och blandas med andra.

Aref Yousefi, Växjö

Från deltagare till ledare

Aref Yousefis egen historia är ett bra exempel på folkbildningens integrationsmöjligheter. Aref kom från Syrien till Sverige under den stora flyktingvågen 2015 och fick kontakt med Studiefrämjandet och Svenska från dag ett. Det dröjde inte länge förrän han själv undervisade asylsökande.

Sedan 2018 är han verksam- hetsutvecklare på Studiefrämjandet i Växjö. Svenska från dag ett fungerar, menar Aref. Det grundar han på sina erfarenheter, både som deltagare och ledare.

– Deltagarna får träning i svenska som de sedan kan bygga på. Lärarna här får också en helt annan relation till deltagarna och kan slussa dem vidare till rätt plats. Och när de sedan får uppehållstillstånd klarar de snabbare av sfi och kan få jobb.

Skälet till framgången, menar Aref, är folkbildningens deltagarinflytande och fokus på att praktiskt göra saker tillsammans. Fast man bör vara medveten om att folkbildningen kan upplevas som främmande och svår att förstå. För Aref själv tog det lite tid att komma över denna tröskel:

– Mitt första intryck var att detta inte var seriöst och inget för mig. Men sedan kunde jag se att det faktiskt gav mer resultat än att sitta tyst i skolan och bara lyssna. Jag kände mig mer delaktig, och kunskaperna kom till nytta.

När Aref berättar om allt som de asylsökande i Växjö med omnejd kan ta del av sprudlar han av entusiasm. Studieförbundens verksamhet fyller luckor som ingen annan har tagit på sig att fylla. Som de återkommande sommarspråkkaféerna som är viktiga mötesplatser under den tid när Sverige är semesterstängt och de asylsökande inte har någon att vända sig till.

En lyckad integration kräver att vi tillåter människor att misslyckas och lyckas, menar Aref. Att vi från båda sidor måste visa varandra hänsyn och ta steg som för oss närmare varandra. Först när vi – lärare, medmänniskor och arbetsgivare – låter de nyanlända få pröva kan de se möjligheterna.

Lotta Johansson, Falun

Krockar som lett vidare

– När vi har ett språkkafé och det kommer hundra personer som sitter överallt i vår lokal, och de lär sig saker av varandra – då närmar vi oss något …

Lotta Johanssons försiktiga, praktiska inställning är talande för folkbildningen. I stället för att bli handlingsförlamade av det stora och komplexa i begreppet integration, koncentrerar de sig på vardagliga möten och relationer. Samtidigt ser Lotta, som arbetar på Studiefrämjandet i Falun, insatserna i ett större sammanhang. Folkbildningens verksamhet med asylsökande och nyanlända handlar om demokrati.

– Genom hur studiecirkeln är uppbyggd får de lära sig hur hela vårt samhälle är uppbyggt. Det är alltid en demokratisk process.

Lotta anser att de nyanlända inte ska isoleras i särskilda verksamheter, utan involveras i allt som sker. Studiefrämjandet erbjuder just sådana ickeisolerade sammanhang. Medlemsorganisationerna Sverok eller Naturskyddsföreningen kan bli en väg in i förståelse av det svenska samhället. Men det handlar inte om att bara slussa in i en färdig verksamhet.

– I evenemang, som med Naturskyddsföreningen i skogen eller ett musikarrangemang, försöker vi få med de asylsökande eller nyanlända under hela processen – som vem som helst. De får vara med och bygga upp arrangemanget från början.

En viktig utgångspunkt för Lotta och hennes kollegor är att inte bedriva isolerade språkstudier. Det är bättre att hitta sammanhang som kräver språkkunskaper, vilket motiverar till praktisk språkinlärning. Ett exempel är cykelkök där gamla cyklar rustas upp. Ett annat är att utgå från mobilspelens bildspråk tillsammans med ensamkommande ungdomar.

Arbetet sedan 2015 har långt ifrån varit en rak väg. Lotta berättar om hur det närmast var chockartat i början. Vissa metoder som användes då har förkastats – det funkade liksom inte att stå och prata lite allmänt om ord och vad de heter på olika språk. Mötet med så många asylsökande som verkligen velat lära sig har också lockat fram andra insatser.

– Självklart har det blivit krockar. Men det har inte blivit negativt i slutändan, utan jag tror att folkbildningen har blivit bättre genom dem.

FAKTA

Antal deltagare i Svenska från dag ett och Vardagssvenska

2016             215 000
2017             111 000
2018             80 000

Källa: Statistiska centralbyrån

Asylsökande i Sverige

Under början av 2000-talet var antalet asylsökande varje år cirka 30.000 personer. Antalet ökade 2012, och 2015 slogs alla rekord, 163.000 personer. Redan 2016 gick antalet kraftigt ner igen till en nivå som liknar den vid början av 2000-talet.

Liten ordlista

Orden är många i migrationsdebatten, men vad betyder de?

Integration. Processen när personer med annat medborgarskap blir en del av samhället. Man kan säga att integration innebär delaktighet, att på samma villkor ha tillträde till arbetsmarknad, sociala möten och politiskt liv.

Assimilation. Ställs ofta som motsats till integration, eftersom assimilationen kräver att den gamla identiteten och kulturen helt byts ut mot majoritetssamhällets värdesystem.

Social inkludering. Människor får nyttja sina rättigheter. De känner tillhörighet, och har tillgång till sociala gemenskaper i samhället.

Invandrare. Synonymt med immigrant, alltså en person som av olika skäl tagit sig till ett nytt land för att bygga upp en tillvaro där.

Asylsökande. En utländsk medborgare som kommit till Sverige och begärt skydd. Personen väntar fortfarande på att få sin ansökan prövad av Migrationsverket.

Nyanländ. En person som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. Termen används formellt under den tid som personen har rätt till olika etableringsinsatser – cirka 2–3 år.

Migration. In- och utflyttning – alltså hur personer rör sig mellan olika länder.

Läs mer om Studiefrämjandets verksamhet inom samhällsfrågor och att vara ny i Sverige.

Ur Cirkeln nr 2 2019.