Förändring pågår – i folkbildningen, studieförbunden och Studiefrämjandet

Folkbildningsutredning föreslår nya mål

I juni presenterades folkbildningsutredningens slutbetänkande Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid.

Utredningen tillsattes 2022 av den förra regeringen och har haft ett brett uppdrag, även om fokus har varit relationen mellan staten och den organiserade folkbildningen, alltså folkhögskolor och studieförbund. Christer Nylander, tidigare riksdagsledamot för liberalerna, har lett utredningen.

Sedan flera år har det funnits ett mål för folkbildningspolitiken och fyra syften med statens stöd till folkbildningen. Utredningen föreslår att de ska ersättas med ett mål och fyra delmål. Till målen kopplas indikatorer som ska ligga till grund för att mäta och värdera måluppfyllelse.

Vidare föreslås ett nytt syfte med själva statsbidraget till folkbildningen. Statsbidraget ska ”säkerställa finansiering av en infrastruktur för folkbildning i hela landet för att på så sätt främja det övergripande målet för folkbildningspolitiken.”

På senare år har det förekommit fusk och felaktigheter med användningen av statsbidraget, vilket Riksrevisionen tidigare framhållit. En central fråga för Folkbildningsutredningen har varit hur man ska säkerställa att statsbidraget används på rätt sätt.

– Det viktiga är inte hur mycket kontroll som finns, utan att kontrollen är ändamålsenlig. Man måste också skilja på misstag och rent brottslig verksamhet, sade Christer Nylander vid Folkbildningsrådets seminarium i samband med att utredningen presenterades.

Christer Nylander menar att en central del av folkbildningspolitiken handlar om att hitta en balans mellan folkbildningens rimliga krav på frihet och statens behov av att se till att skattepengarna används på rätt sätt.

– Den som tar emot pengar från någon annan får också vara beredd på att redovisa hur pengarna används. Tillit och förtroende skapas genom öppenhet och transparens.

Ett av utredningens förslag är att studieförbunden och folkhögskolorna ska ange alla samarbetspartner de har över hela landet. Riksrevisionen ska också få en mer framträdande roll i granskningen av Folkbildningsrådet. Oberoende utvärderingar av folkbildningsverksamheten ska göras, och här föreslås att Myndigheten för kulturanalys får ett huvudansvar.

Utredningen föreslår att nuvarande modell med självförvaltning ska finnas kvar, alltså att Folkbildningsrådet och inte en myndighet ska fördela statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund. Man menar att detta system bidrar till att upprätthålla ”armlängds avstånd” mellan politiken och folkbildningsorganisationerna.

Det finns partier som vill avskaffa självförvaltningsmodellen och utredningens ställningstagande i denna fråga välkomnas av branschorganisationen Studieförbunden.

”Forskningen visar att inskränkningar i civilsamhällets frihet är en tydlig signal om att demokratin urholkas. Därför är det viktigt att bevaka och kritisera förslag som riskerar att öka den politiska styrningen av självständiga samhällsinstitutioner”, skriver David Samuelsson, Studieförbundens generalsekreterare i en krönika på www.givasverige.se.

Folkbildningsutredningen betonar folkbildningens betydelse för demokrati, kulturliv och civilsamhälle.

– Bildning blir viktigare i framtiden än någonsin tidigare, med alla de falska fakta som strömmar emot oss. I folkbildningen får du hjälp av andra människors perspektiv, menar Christer Nylander.

Folkbildningsutredningen har nu skickats ut på remiss. Om det sedan leder fram till en proposition som läggs fram för riksdagen, det avgör regeringen.

• Folkbildningsutredningen finns att ladda ner på www.regeringen.se.
• Samtal med Christer Nylander om Folkbildningsutredningen finns på www.folkbildningsradet.se.

Ett mål med fyra delmål

Folkbildningsutredningen föreslår en ändrad målstruktur för folkbildningen, med ett övergripande mål och fyra delmål.

Mål

Höjd bildningsnivå, höjd utbildningsnivå och ökad delaktighet.

Delmål

• Att fler människor breddar och fördjupar sina kunskaper och når nya insikter.
• Att fler människor intresserar sig för kulturell utbildning och bildning samt att delaktigheten i kulturlivet ökar och breddas.
• Att fler människor får nya och återkommande möjligheter att gå vidare i arbetsliv och studier.
• Att folkbildningens verksamhet bidrar till ökad sammanhållning och gemenskap genom att nya målgrupper nås och att personer med olika bakgrund och förutsättningar möts i folkbildande sammanhang.

Minskade statsanslag och nytt bidragssystem

Redan innan folkbildningsutredningen presenterades hade stora förändringar skett i folkbildningspolitiken.

I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen en nedskärning i anslaget till studieförbunden med 500 miljoner kronor. Det motsvarar en tredjedel av  studieförbundens årliga statsbidrag. Nedskärningen ska göras successivt över tre år.

I år minskar statsanslaget till studieförbunden med 250 miljoner kronor. Det är den största minskningen av statsanslaget någonsin, och beslutet har väckt stark kritik, både från den politiska oppositionen och inom studieförbundsvärlden.

I en riksdagsdebatt i december 2023 betonade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) folkbildningens viktiga roll i samhället, och motiverade neddragningarna med de prioriteringar som inflationsbekämpningen kräver.

– Att skära bort en tredjedel av studieförbundens resurser handlar inte om inflationsbekämpning, replikerade Linus Sköld (S).

I stället menade han att det handlar om att ”hålla Sverigedemokraterna på gott humör”.

– De myser. Organisationer som de inte har kontroll över vill de avveckla. En bildad befolkning är ett hot för ett auktoritärt styre, sade han.

Statsanslaget är studieförbundens största intäktskälla och neddragningarna får självfallet stora konsekvenser. Kulturens bildningsverksamhet, ett av de tio studieförbunden, meddelade en kort tid efter regeringens besked att de avvecklar den statsbidragsberättigade verksamheten.

Regeringen antar budget för ett år i taget, med prognos för ytterligare två år.  Beskedet om neddragningarna kom bara några månader innan årsskiftet, då en ny modell för att fördela statsanslaget mellan studieförbunden infördes.

I många år har statsanslaget fördelats utifrån volym, alltså hur mycket verksamhet varje studieförbund bedriver. Grundtanken i det nya systemet är att kvaliteten – folkbildningsverksamhetens betydelse för deltagarna och för samhället – ska påverka hur stor del av anslaget varje studieförbund får.

I korthet bygger den nya fördelningsmodellen på att varje studieförbund i ett ”verksamhetsåtagande” anger vad de avser att göra de kommande tre åren. Folkbildningsrådet har angett fem kvalitetsområden som är särskilt viktiga för studieförbunden:

1. Bildning
2. Demokrati och delaktighet
3. Utbildning
4. Civilsamhälle
5. Kulturliv

Studieförbundens verksamhet ska utvärderas kontinuerligt och efter tre år beslutar Folkbildningsrådet, med stöd av en oberoende ”bedömargrupp”, om bidragsandel för varje studieförbund för kommande tre år.

• På riksdagens webbplats finns flera debatter om neddragningarna till studieförbunden, bland annat från 20 december 2023.
• Läs mer om den nya modellen för fördelning av statsanslaget på www.folkbildningsradet.se samt i artikeln Fokus på kvalitet från Cirkeln nr 2.2023.

Studiefrämjandet omorganiserar

Studiefrämjandet genomförde 13 juni en extra förbundsstämma som enhälligt fattade beslut om en omfattande organisationsförändring. Från och med 2025 blir Studiefrämjandet en juridisk person som leds av en förbundsstyrelse, i stället för som tidigare, en organisation med ett antal juridiskt självständiga avdelningar.

Det var den förra förbundsstämman som beslutade att en organisationsöversyn skulle göras. Arbetet intensifierades efter regeringens besked om stora neddragningar på statsanslaget, vilket innebär betydande ekonomiska påfrestningar för Studiefrämjandet. Folkbildningsrådets skärpta krav på uppföljning och utvärdering har också påskyndat organisationsöversynen.

Den organisationsförändring som nu genomförs har föregåtts av en omfattande utrednings- och dialogprocess, där förtroendevalda och anställda över hela landet varit involverade. Centrala frågor som diskuterats har varit hur medlemsorganisationernas demokratiska inflytande ska säkerställas, och hur Studiefrämjandet ska kunna bibehålla och utveckla en lokalt förankrad folkbildningsverksamhet över hela landet.

Studiefrämjandet organiseras från och med 2025 som en juridisk person med sex avdelningar. De stadgar som extra förbundsstämman antog anger hur det ”nya” Studiefrämjandet ska styras demokratiskt. I stället för de tidigare avdelningsstyrelserna ska ett årligt avdelningsmöte med representanter för lokala och regionala medlemsorganisationer utse ett avdelningsråd.

Avdelningsmötet utser även ombud och kan skriva motioner till förbundsstämman, som även framöver hålls vart annat år. Tanken är att avdelningsrådet – som kan liknas vid de tidigare styrelserna men utan det formellt juridiska ansvaret – medverkar i arbetet med avdelningens verksamhetsplan och budget samt vid rekrytering av verksamhetschef.

Avdelningsrådet har också en rådgivande roll till verksamhetschefen. Ambitionen med den här modellen är att lokala och regionala medlemsorganisationer även framöver ska ta aktiv del i utvecklingen av Studiefrämjandet.

Studiefrämjandets övergripande mål påverkas inte av organisationsförändringen. Inriktningen i Strategi 2131 som gäller fram till år 2031 ligger fast, liksom de strategiska mål som antogs av förbundsstämman 2023.

• De nya stadgarna som gäller från 2025 samt Strategi 2131 och Strategiska mål finns på Studiefrämjandets webbsida.

Ur Cirkeln nr 2 2024.