Folkbildningen och staten

1. Demokratisyftet

Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.

Det första syftet berör grundbulten i det svenska samhället, vår demokrati som i år firar 100 år. Studieförbunden ska se till att demokratin inte bara försvaras, den ska även stärkas och utvecklas.

Vad gör studieförbunden?

Bland studieförbundsfolk lyfts demokratisyftet ofta fram. Det verkar finnas en stark övertygelse om att folkbildning och demokrati hänger ihop. Men hur?
Tänk nu bort demokrati som enbart ett sätt att rösta i allmänna val. När studieförbunden pratar demokrati är det ofta med en koppling det föreningslivet.

Studieförbunden har 220 medlemsorganisationer och samarbetar med över 10.000 föreningar. Många forskare menar att föreningsliv och folkrörelser – civila samhället med ett modernare ord – har stor betydelse för demokratin. Det fungerar som ett slags kitt i samhället, och ökar tilliten mellan människor. Föreningar – från små kulturföreningar till stora fackförbund – ger mening, gemenskap och möjlighet att påverka.

En annan sak som ofta nämns är att studiecirkeln är demokrati i praktiken. Ingen lärare och inga läroplaner, utan fritt lärande på deltagarnas villkor. ”Mikrodemokrati” är ett ord som ibland används för att beskriva det sätt på vilket den lilla cirkelgruppen planerar, diskuterar och beslutar om sin verksamhet.

Ordet ”mötesplatser” förkommer ofta när studieförbundens betydelse för demokratin beskrivs. Ibland är det lite oklart vad som menas. Cirklarna är så klart mötesplatser i sig. Kanske ska inte heller den fysiska innebörden av ordet underskattas. Studieförbunden har mängder med lokaler runt om i landet – för föreningsverksamhet, cirklar och andra möten.

Vilka utmaningar finns?

I Sverige har vi under lång tid, och kanske lite blåögt, tagit demokratin för given. Faktum är att det är färre demokratier i världen nu än för tio år sedan. Och det räcker med att nämna länder som Vitryssland, Polen och Ungern för att inse att hoten mot demokratin inte är långt borta.

En annan utmaning är att de politiska partierna får allt färre medlemmar, och att många med politiska förtroendeuppdrag får stå ut med hat och hot. Vilka vill då bli politiker i framtiden, kan man fråga sig. Professor Erik Amnå, som intervjuades i Cirkeln nr 2.21, menade att en uppgift för studieförbunden är att ”försörja vår representativa demokrati med nya talanger”.

2. Påverkanssyftet

Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.

En lång mening med mycket innehåll. Många olika människor ska delta i studieförbundens verksamhet. Och det ska ge dem kraft påverka sitt eget liv – och samhället. Höga förväntningar!

Vad gör studieförbunden?

Blir människor bättre rustade att ”påverka sin livssituation” av att delta i en studiecirkel? Forskare skiljer mellan tre olika betydelser av cirkeldeltagandet:

Den individualistiska dimensionen gäller deltagarens egen tillfredsställelse – att lära sig något för sin egen skull.

Den sociala dimensionen handlar om gemenskapen, att träffa nya människor och ha trevligt tillsammans i cirkeln.

Kompetensdimensionen fångar cirkelns betydelse för att förkovra sig, kanske för jobb eller andra studier.

Om man frågar deltagarna är den sociala dimensionen viktigast. Gemenskapen i gruppen är för många det främsta skälet att delta i en studiecirkel.

Studiecirklarnas betydelse bekräftas av Studiefrämjandets deltagarundersökningar: Åtta av tio instämmer i att ”deltagandet har gjort mig säkrare som person”. Mer än nio av tio menar att cirkeln fått dem att må bättre och känna ökad trivsel. Forskningen visar dessutom att cirkeldeltagare i högre grad än befolkningen i stort är delaktiga i och kan påverka samhällsutvecklingen.

Vilka utmaningar finns?

Många deltar i och uppskattar studieförbundens verksamhet. Men alla deltar inte. De grupper som studieförbunden har särskilt svårt att nå är:

• Personer som inte är föreningsaktiva
• Ensamstående kvinnor med barn
• Boende i storstäder, främst män i förorterna och pensionärer

Studieförbunden hävdar ofta att i deras verksamhet möts människor med olika bakgrund och erfarenheter. Så är det säkert ibland, men faktum är att många cirklar är väldigt homogena. Tre av fyra består i stort sett enbart av personer födda i Sverige eller av personer födda utomlands.

Hälften av cirklarna är i princip enkönade och i 20 procent har deltagarna liknande utbildningsbakgrund. Att få till cirklar där olikheter möts är uppenbarligen en utmaning!

3. Utbildnings & bildningssyftet

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån
i samhället.

Det här syftet handlar om både bildning och utbildning, med ett tydligt fokus på att klyftor ska utjämnas. Ibland talar man om folkbildningens kompensatoriska uppdrag, alltså att studieförbund och folkhögskolor ska vara en ny chans för dem som skolan misslyckats med.

Vad gör studieförbunden?

Utbildning och bildning är studieförbundens kärnverksamhet. År 2019 deltog 600.000 personer i studiecirklar i en mängd olika ämnen. Att det bidrar till att höja bildnings- och utbildningsnivån säger sig självt. Forskare har särskilt lyft fram studieförbundens betydelse på mindre orter, där utbudet av andra kurser och utbildningar ofta är begränsat.

Livslångt lärande är ett begrepp som brukar kopplas till detta syfte. Med det menas möjlighet att lära och utvecklas livet igenom. Helt klart är också att äldre gillar studiecirklar, fyra av tio cirkeldeltagare är över 64 år.

Studieförbundens insatser under och efter flyktingvågen 2015 har applåderats av både forskare och politiker. De har fått extra pengar från regeringen för bland språkutbildning och samhällsintroduktion med nyanlända. År 2020 deltog nästan 40.000 personer i denna verksamhet.

Vilka utmaningar finns?

Klyftorna ökar i det svenska samhället. Många ungdomar lämnar skolan utan fullständiga betyg. Om man vill utjämna klyftor gäller det att prioritera rätt. Här finns nog mer att göra för studieförbunden. För faktum är att personer med hög utbildning är överrepresenterade i studiecirklarna. År 2020 hade 45 procent av deltagarna högskoleutbildning.

”Uppsökande verksamhet” är en sliten term från 1900-talets, men kanske är det just det som behövs för att minska bildning- och utbild-ningsklyftan.

Utbildnings- och bildningssyftet hänger samman med demokratisyftet. Filosofiprofessorn Åsa Wikforss pekar i sin nya bok Därför demokrati – om kunskapen och folkstyret på kunskapens betydelse för en väl fungerande demokrati. Hon menar att demokratin ska baseras på fakta och att vi delar en gemensam verklighetsbild i samhället, även om vi så klart kan ha olika politiska åsikter. Utvecklingen verkar nu gå i motsatt riktning, med fake news, konspirationsteorier och ordkrig på sociala medier. Kan höjd bildningsnivå i samhället vara ett recept mot detta?

4. Kultursyftet

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

På kulturområdet har staten höga förväntningar på studieförbunden. Bredda och öka är två centrala ord i detta syfte. Mer kultur till fler människor alltså.

Vad gör studieförbunden?

Här kan studieförbunden slå sig för bröstet. Kulturämnen samlar 45 procent av alla cirkeldeltagare. Säkert speglar detta människors intresse. Konst, musik, hantverk, scenkonst, spelkultur – det finns knappast en kulturell uttrycksform som inte återfinns i studieförbunden.

Populärmusik är det enskilt största ämnesområdet. Många kända artister har börjat spela i studieförbunden, med sina 265 musikhus och 4.000 replokaler över hela landet.

Kulturprogram är en egen verksamhetsform i studieförbunden, och med det menas konserter, utställningar, föreläsningar etc. År 2019 genomfördes 366.000 kulturprogram, mer än 1000 om dagen.

Vilka utmaningar finns?

Undersökningar av svenska folkets kulturvanor visar på betydande klyftor. Kvinnor och storstadsbor är mer kulturaktiva än män och boende på landsbygden. Personer med hög utbildning ägnar sig åt kultur i större utsträckning än de med låg utbildning. Detta gäller inte bara besöksaktiviteter utan även eget skapande och utövande.

Här finns alltså utmaningar för studieförbunden, att bredda utbudet och sänka trösklarna för dem som är ovana vid kultur. En rykande aktuell utmaning är att få fart på kulturlivet efter pandemin. Här har studieförbunden, tillsammans med tusentals lokala kulturföreningar, en viktig uppgift. För det är knappast något tvivel om att studieförbunden har en roll att spela för att bredda och öka kulturintresset, precis som det fjärde syftet med statens bidrag till folkbildningen anger.

Syftena och studiecirkeln

Har syftena någon betydelse i studiecirklarnas inre liv? Frågan kan verka långsökt, men blir mer konkret om du funderar på dessa frågor:

Demokratisyftet

Hur står det till med demokratin i cirkeln, får alla göra sin först hörd?
Är det mesta bestämt på förhand, eller planerar ni form och innehåll gemensamt?

Påverkanssyftet

Hur kan cirkelledaren bidra till att deltagarna vågar och vill uttrycka sin uppfattning och delta i samtalen i cirkeln? Finns det plats för olika uppfattningar, och hur hanterar ni det i gruppen?

Bildnings- och utbildningssyftet

Bildning handlar om kunskap på djupet – att reflektera, samtala, se saker från olika håll och kanske få nya insikter. Förekommer det i din cirkel? Vad kan ni göra för att bildningsprocesserna ska ta fart?

Kultursyftet

Många cirklar, men inte alla, handlar om kultur. Men att krydda cirklarna med kulturinslag är nog möjligt i de flesta fall, oavsett ämne. Vilka kulturinslag passar i er cirkel?

Hur mycket pengar?

Varje år får de tio studieförbunden cirka 1,8 miljarder kronor i statsbidrag. För att få ett grepp om summan motsvarar det ungefär kostnaden av tre JAS-plan eller 4.000 årsanställda sjuksköterskor. Statens bidrag har under lång tid varit relativt oförändrat, medan anslagen till studieförbunden från kommuner och regioner har minskat drastiskt under 2000-talet.

Folkbildningspolitik i fem punkter

• Till den organiserade folkbildningen räknas 10 studieförbund och 154 folkhögskolor.
• Utbildningsminister Anna Ekström ansvarar för folkbildningsfrågorna i regeringen.
• Folkbildningspropositioner läggs fram av regeringen med jämna mellanrum. Lära, växa, förändra lades fram av den socialdemokratiska regeringen 2006. Allas kunskap allas bildning från alliansregeringen kom 2014. Den röstades igenom av riksdagen och gäller ännu.
• Förutom de fyra syftena finns sedan 2014 ett mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”
• Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar som representerar den organiserade folkbildningen i Sverige. Folkbildningsrådet har i uppdrag av regeringen att fördela och följa upp statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund.

Cirkeln frågade tre anställda i Studiefrämjandet Uppsala Västmanland: Vad betyder statens syften för dig?

Daniel Bergström, 47, verksamhetsutvecklare

Syftena blir på något sätt verklighet i mötet med deltagarna. Inte så att jag planerar att jobba med dem i en grupp eller en förening, de är mer som en riktning som hjälper mig att tänka, och förhoppningsvis tänka rätt.

Kerstin Nilsson, 48, sektionschef

Stolthet är första tanken jag får. Att jag kan stötta människor, få dem att växa och, hur ska jag säga, berika deras liv. Syf-tena ramar på något sätt in det jag gör, så att allt blir en del av något större.

Niklas Widén, 37, verksamhetsutvecklare

De finns där i bakhuvudet. Jag går inte och tänker på dem hela tiden i min vardag, men om jag funderar närmare på sa-ken, är nog nästan allt jag gör i jobbet på något sätt ihopkopplat med syftena.

Trettio år av frihet

För trettio år sedan förändrades den svenska folkbildningspolitiken radikalt. Före 1991 var det i detalj reglerat hur statsbidraget till studieförbunden skulle användas. Myndigheterna granskade hur studiematerial såg ut och vilka ämnen som lämpade sig för studiecirklar. Att ha cirklar utomhus – som i dag är vanligt i Studiefrämjandet – var länge ifrågasatt.

År 1991 förändrades detta. Studieförbunden och folkhögskolorna fick fortsatt ekonomiskt stöd, men i stället för att detaljstyra folkbildningen fick studieförbunden stor frihet att själva sätta upp mål för verksamheten.

Statens syften med statsbidraget har sett lite olika ut under åren. Från början var de två, nu är de fyra. Under vissa perioder har staten angett prioriterade grupper och ämnesområden för studieförbunden. Nu är de borttagna, och kvar finns de fyra syftena.

Några källor:

Myndigheten för kulturanalys. Kulturvanor i Sverige, 2019 Kulturfakta 2020:4. Folkbildningsrådet. Folkbildningens betydelse i samhället 2020. Studieförbunden i Samverkan. Basen i svenskt musikliv. Studiefrämjandet. Årsredovisning 2020. Åsa Wigforss. Därför demokrati – kunskapen och folkstyret. Förlaget Fri tanke, 2021.

Ur Cirkeln nr 3 2021.