• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Åtta anledningar att inte rösta i EU-valet 9 juni

Är du osäker på om du ska rösta i EU-valet? Kanske känner du dig inte redo eller är bara allmänt ointresserad? Här är åtta anledningar eller ursäkter som ibland kan dyka upp. Läs varför argumenten kanske inte håller hela vägen. Ingen röst är för liten eller obetydlig när det kommer till att forma Europas framtid.

1. Du vet för lite

Du tycker att du vet för lite för att rösta? Motståndarna till allmän rösträtt för över 100 år sedan tyckte samma sak. Man tyckte att det skulle bli kaos om vanligt folk, utan högre utbildning skulle få delta i valen.

Kunskap är så klart viktigt när du värderar partiernas åsikter och argument. Men att rösta är ingen tävling i vem som vet mest. Tycker du att du vet för lite finns ett klassiskt recept: Ta reda på mer!

För att inte drunkna i fakta kan du tänka så här: Vilken samhällsfråga betyder mest för mig? Sedan är det faktiskt ganska enkelt att ta reda på vad de olika partierna tycker, och vill göra i EU-parlamentet i just den frågan.

Partierna har olika grundvärderingar, till exempel om jämlikhet, frihet, miljö och ekonomi. Vilka grundvärderingar har du själv? Frågan är kanske inte lätt att svara på, men genom att läsa, tänka och prata med andra kan du komma en bit på väg. Sedan kan du låta dina grundvärderingar styra din röst, mer än enskilda sakfrågor. Valet är ditt!

2. Inget parti tycker som du

Du har helt klart en poäng. Att hitta ett politiskt parti där du håller med om varenda punkt i partiprogrammet blir nog svårt. Men ingen kräver att du måste hålla med om allt för att rösta på partiet. Även medlemmar i samma parti tycker olika. Vill du hitta ett parti som tycker exakt som du – då får du nog starta ett eget. Att välja parti liknar vilken relation som helst. Väldigt få matchar varandra till 100 procent. Ändå blir folk ihop. Och röstar.

Enfrågepartier har också funnits. Planskilda korsningspartiet bildades i Vaxholm på 1970-talet. De ville bygga en viadukt för att minska bilköerna. I en demokrati kan alla bilda partier, men ett samhälle med enbart enfrågepartier skulle nog inte funka. Några måste se till helheten och göra de svåra prioriteringarna.

Som väljare kommer du alltså inte att hålla med om allt i ett parti. Det får du nog stå ut med, eller bli medlem och försöka vrida partiet i din riktning. Det kräver en del, men är absolut inte omöjligt.

3. Din röst gör ingen skillnad

Så klart kan din röst verka som en droppe i havet. Och det är faktiskt en av poängerna med demokrati – att ingens röst är mer än en droppe. Tänk i stället att din röst varken betyder mer eller mindre än någon annans.

I förra EU-valet röstade bara 55 procent av svenskarna. Du som lämnar walk over har i praktiken gett bort din röst, kanske till någon som inte alls tycker som du. Över fyra miljoner svenskar gjorde det förra valet. Fyra miljoner är många droppar.

Inte heller matematiskt håller argumentet om att en röst inte spelar roll. I EU-valet 2004 skiljde det 37 röster mellan två kandidater från olika partier på Cypern. Historien är fylld av ytterst jämna val. En droppe, och en röst, kan göra skillnad.

4. Klimatet går ändå inte att rädda

Kanske tycker du att EU:s klimatpolitik bara ställer till det för jordbruk och industri? Möjligtvis tycker du att EU-politiker är fega och inte törs fatta obekväma beslut för att rädda planeten?

Om man lyssnar på vetenskapen har vi inte mycket tid på oss att hejda de värsta konsekvenserna av de allt snabbare klimatförändringarna. Ska vi lyckas behövs det mycket kraftfulla åtgärder på alla plan över hela världen.

Enligt EU-barometern är klimatet den viktigaste frågan för svenskarna. Tillsammans med andra länder har Sverige gjort stor skillnad i EU och kan fortsätta göra det. Men då krävs att många röstar i den riktningen.

5. Du gillar inte EU

Tyck vad du vill om EU, men det är knappast en anledning till att röstskolka. Valet till EU-parlamentet handlar inte om att vara för eller emot EU. Att låta bli att rösta är ingen protest mot EU.

Det finns en stor debatt om vad EU ska göra och inte. Förenklat handlar den om vad vi ska besluta gemensamt i EU och vad varje land självständigt ska bestämma om. Vill du nörda ner dig i den frågan – googla det tungvrickande ordet subsidiaritetsprincipen.

Du hittar också många EU-skeptiker i EU-parlamentet – både röda, blå, gröna och bruna. De har hamnat där, just därför att människor har röstat på dem.

6. Du bryr dig inte

Klimatkris, krig, kriminalitet… jaså, du bryr dig inte? Visst kan man tänka att politik är något som sker uppe i det blå eller i avlägsna Bryssel – långt bort från din vardag. Det är faktiskt fel. Beslut som fattas i EU-parlamentet har betydelse för allt ifrån snus och vargar till arbetsmiljö och jämställdhet.

Om du struntar i allt kan du så klart låta bli att rösta. Och visst kan det verka skönt att lämna över ansvaret till någon annan. Då slipper du ta ansvar.

Men den som varken engagerar sig eller röstar, kanske ska akta sig för att klaga på de beslut som fattas. Det låter hårt, men du har ju överlämnat makten till någon annan. Inte brytt dig.

7. Du tror inte på demokrati

Lite elakt kan man kontra med frågan: Hur vill du ha det då? På ett eller annat sätt måste en kommun, ett land och hela EU styras.

Det är mycket gnäll på politiker, och visst ska politiker kritiseras. Samtidigt – i en demokrati är vi alla i någon mening politiker. Den som inte bryr sig och inte röstar, kanske inte heller ska klaga på politikerna. I en demokrati kan du gå med i ett parti och försöka göra det bättre själv. I en diktatur kan du glömma att utmana makten.

Kanske är den största fördelen med demokrati att vi kan rösta bort politiker i nästa val, om vi inte gillar vad de har gjort. Vissa, som Donald Trump, vägrar erkänna sig förlorad. Andra, som Vladimir Putin, riggar valen och hindrar motkandidater från att ställa upp.

Ser man till historien är demokrati snarare undantag än regel. Winston Churchill, premiärminister i Storbritannien under andra världskriget, sa att “demokratin är det värsta styrelseskicket, förutom alla andra som någonsin provats”. Citatet visar att demokratin inte är perfekt, och kanske aldrig blir det. Men de flesta, särskilt de som levt i en diktatur, håller nog med Churchill.

8. Du har annat för dig 9 juni

Absolut finns det mycket att göra en vacker försommardag i juni. Picknick i det gröna, ett första sommarbad eller, om det regnar, dra ner rullgardinen och kolla på film. Allt detta kan du också göra 9 juni, utan att skolka från EU-valet. Redan från den 22 maj kan du förtidsrösta.

Men om du vill känna lite valstämning och få en dos demokrati på riktigt – gå då till din vallokal, precis som miljontals européer gör i början av juni.

Ta reda på mer – tillsammans med andra

Vill du träffa andra och prata om EU? Eller är ni en grupp som vill lära er mer?
Kontakta Studiefrämjandet där du bor för hjälp med en studielokal, utskrifter eller annat för att starta din studiecirkel. Kanske kan vi ordna en föreläsning eller ett seminarium tillsammans? Vi kan också hjälpa dig att hitta fler deltagare till din studiecirkel om du vill.

Tips på var du kan lära dig mer

Fördjupa dig i partiernas politik

För att få en tydligare bild av var de olika partierna står i olika frågor är det bra att läsa deras partiprogram. Besök partiernas hemsidor. Där finns information om deras åsikter i olika ämnen samt presentationer av deras kandidater.

Du kan även ta del av de granskningar som genomförs av civilsamhällsorganisationer. Exempelvis har Naturskyddsföreningen undersökt hur de svenska EU-parlamentarikerna har röstat och engagerat sig i miljöfrågor. Likaså kan du hos organisationer som WWF se sammanställningar som visar hur varje lands ledamöter har röstat i frågor som rör natur, miljö och klimat under den aktuella mandatperioden 2019–2024.

För att avgöra vilka partier som bäst överensstämmer med dina egna värderingar och åsikter finns det flera sätt att gå till väga. Ett sätt är att använda sig av en valkompass. Genom att svara på frågor inom olika områden kan du få en indikation om vilka partier som mest tycker som du.

Här är några valkompasser du kan testa