Bakgrunden till Rosenbergdagarna

Den sjätte massutrotningen pågår och en miljon arter riskerar att försvinna inom överskådlig tid. Fungerande ekosystem som är grunden för vår överlevnad kollapsar. Endast ett av Sveriges 16 nationella miljömål nås, för sex av dem är trenden negativ. Den nationella situationen sammanfattas av Naturvårdsverket med Mer behöver göras av hela samhället: av företag, kommuner, myndigheter och organisationer. De närmaste åren behöver alla öka takten i miljöarbetet för att nå målen (generationsmålet, de 16 miljökvalitetsmålen och etappmålen). Det gäller inte minst de mål som rör de globala ödesfrågorna, klimatet och den biologiska mångfalden.

Trots att det pågår mycket arbete i Örebro län för att nå miljökvalitetsmålen så är miljötillståndet i länet sådant att Länsstyrelsen bedömer att åtgärdsarbetet behöver öka. Trenden är positiv för tre miljömål men neutral för fyra och negativ för två: Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Miljö- och friluftsorganisationer i Örebro län gör många insatser som gynnar biologisk mångfald, ofta med stöd av offentliga aktörer. För att påskynda och effektivisera det regionala arbetet har vi tagit initiativ till en återkommande konferens om biologisk mångfald i Örebro län.

Konferensen har getts namnet “Rosenbergdagarna” för att knyta an till, och bygga vidare på, de gärningar som gjorts av Erik respektive Mats Rosenberg. Deras gärningar som haft stor betydelse såväl regionalt som nationellt och spänner över hundra år, ska inspirera till ökade insatser för den biologiska mångfalden i Örebro län. Läs mer om Erik och Mats nedan.

Erik Rosenberg

Erik Rosenberg (1902-1971) är idag kanske främst känd som författare av fågelböcker, särskilt Fåglar i Sverige. Denna utkom första gången 1953, men har återkommande reviderats (åttonde upplagan gavs ut år 2010).

Redan under skoltiden i Örebro märktes hans mycket stora fågelintresse, och endast 19 år gammal fick han tillsammans med sin biologilärare (Sven G:son Blomqvist) publicera en artikel "Om fågellivet vid Närkes slättsjöar" i den ansedda populärvetenskapliga tidskriften Fauna och flora (1921). Uppsatsens rubrik skulle prägla hela Rosenbergs liv och gärning. Men redan ett år tidigare hade han i juni 1920 debuterat som skribent med uppsatsen "Något om Hemfärdens fåglar" i lokaltidningen Nerikes allehanda.
Efter några år som anställd på Nerikes allehanda - han använde där signaturen Botaurus - blev han, fastän det inte var ett "riktigt" yrke, ornitolog på heltid. Först 1948 lät han sig anställas som naturvårdskonsulent i Örebro län.

Det är ingen överdrift att säga att Rosenbergs verksamhet som popularisator och skribent fick avgörande betydelse för framväxten av fågelskådandet som en folkrörelse i Sverige. Kanske var det han som gav upphov till begreppet "fågelskådare". Som sådan blev han en legend framförallt i Närke, men genom sina böcker och populära radioprogram blev han känd även på riksplanet. Som radioröst debuterade Rosenberg redan på 1920-talet och hans återkommande rapporter från markerna under fyra decennier samlade växande lyssnarskaror.

Tack vare sin auktoritet blev det i hög grad Rosenberg som fick ge uttryck åt oron i den s k kvicksilverdebatten på 1960-talet. För honom kändes det som en personlig tragedi att se hur vissa fågelarter hotades till sin existens, direkt eller sekundärt, av det betade utsädet. "Vart tog tornfalken vägen?" frågade han i en uppmärksammad radiosändning 1963.
Rosenberg kunde berätta att av de 20-tal tornfalkspar som var bosatta kring Kvismaren 1957 fanns fem år senare inte ett enda kvar. Hans dämpade men osentimentala sätt att formulera sitt inlägg gjorde stark effekt. Den upprörda debatt som följde ledde i det långa loppet till en vändning när det gällde bruket av miljögifter och fick betydelse för att ett förbud mot kvicksilverbetat
utsäde infördes 1966.

I Örebro hedras hans minne genom att Erik Rosenbergs väg är uppkallad efter honom. Region Örebro län utdelar årligen ur Stiftelsen Erik Rosenbergs naturvårdsfond ut ett stipendium till hans minne. På sin 50-årsdag hedrades han av Svenska Naturskyddsföreningen med boken Festskrift tillägnad Erik Rosenberg (1952).

Mats Rosenberg

Mats har varit kommunekolog i Örebro kommun under 25 år. Han har utvecklat kunskaper och praktiska tekniker inom återställande av natur och ligger bakom storskaliga restaureringar, t.ex. Oset-Rynningeviken, Kvismaren och Tysslingen. Efter pensioneringen arbetar han som konsult inom landskapsrestaurering. Uppskattad fotograf och föreläsare. Bosatt i Latorp mellan Tysslingen och Kilsbergen.

Mats Rosenberg har genom sitt livsverk drivit fram utvecklingen av praktiska åtgärder för landskapsrestaurering. Mats har i sitt arbete lyckats med den svåra konsten att hjälpa naturen ta tillbaka av människan sargade och förstörda landskap.

Han står bakom tekniker för bland annat återskapande av naturmiljöer, transplantation av ytskikt och täckning av deponier. Det tätortsnära naturreservatet Oset och Rynningeviken har han omvandlat från Örebros baksida till framsida. Hans arbete har inspirerat många till att se att allt är möjligt, bara man vågar.

Här kan du läsa Hopajolas intervju med Mats, från jan 2023. 

Här kan du se när Mats tilldelades SLU naturvårdspris 2021 och höra hans intervju https://www.artdatabanken.se/om-artdatabanken/naturvardspriset/

Källa: SLU Artdatabanken.